Säpo som festar med James Bond-tema. Dollarmiljonärer som lägger miljoners miljoner på en tyngdlös tripp ut i rymden. Vårt behov av att leka är nog större än vad vi vill erkänna. Vårt suktan efter sagor och mystik får allt svårare av fyllas i en modern tid som skriker efter saklighet och kalla fakta och ställer oss alla i räta led vad gäller teknik, tyckande, tro.
Själv får jag ofta påskrivet och lätt ironiska leenden när jag försvarar vår statskick med monarki. Ja jag gillar förvisso inte det väl extravaganta livsstilen som somliga kungligheter i vårt land har. Men som institution är jag övertygad om att monarkin fyller ett behov hos många. Som författaren Herman Lindqvist säger så står monarkin för just en mystik och sagoskimmer men betyder även i många fall en samlande punkt.
Vår konung må i och för sig inte vara den mest spirituella monark vi haft på tronen, men då det hettat till i Svedala - som exempelvis vid katastrofer där svenskar varit inblandade - ja då har han levt upp till rollen som landsfader. Att vara ett lands väl påpassade historieklenod kan inte vara helt lätt. Man ska nog vara väl så intresserad av jobbet. Men även om somliga spår monarkins död i en nära framtid så tror jag i alla fall att det scenariot dröjer en generation till. Svaret heter Victoria och Daniel.
En till sitt uppdrag dedikerad kronprinsessa och hennes man "av folket", som pratar med bönder på bönders vis och med de lärde på latin, ger institutionen kanske en mansålder till. Sen så vete katten. Dagens unga vill kanske inte vara så påpassade som en regent de facto alltid är. Vi vet ingenting om lilla Estelle kommer att gilla sin medfödda kommande roll. Kanske gör hon som sin moster Madde och drar ut i världen och vänder ryggen till traditioner, krav och ceremoniella uppstyrningar av livet.
Frågan är då om folkets behov av projicering tappar fotfästet. Eller blir det kanske så att samma mönster uppstår i en republik med en president. Det tror jag i alla fall. Världen har alltid behövt ikoner -strunt samma om de har kunglig bakgrund, är skådespelare eller popidoler superbloggare eller något annat.
När det gäller lek så visst pysslar vi med det även upp i vuxen ålder. Vi kallar det bara något annat. För vad är det om inte lek när vi drar ut och fiskar, jagar, makeovrar våra hem för sjuttonde gången, färgar håret tolv gånger per år, jagar tomtkryss på fåglar eller drar på dans. Visst är det fråga om lek och helt naturligt eller hur, för om leken får oss att må bra så är det ju bra - för allt och alla. Lekande människor är bättre medmänniskor.