Ju fler år man lägger på nacken desto kraftigare blir jordens dragningskraft. Och den som haft eld i håret finner att den sakta förbyts till aska. Ja, inte är det väl helt kul att ungdomens blomma gått i frukt och att man de facto är i vissnarstadiet. Men, det är bara att konstatera och acceptera. Allra bästa förhållningssättet är angrepp i form av ett gott humör och en rejäl portion humor därtill.
I somras fastnade jag i ett underhållande radioprogram som avhandlade "forskning" kring åldrandet och då i det utseenderelaterade facket. Jag gnäggade glatt för mig själv över de rön som hade framkommit. Hur seriös grunden var för denna forskning var visserligen lite oklart, men resultatet var väldans uppmuntrande för en blivande åldring, konstaterade jag.
Man hade nämligen kommit fram till att en människa anses vara allra fulast vid femtio års ålder. Eftersom jag själv passerat denna gränsen för några år sen var så nästa "sanning" mycket upplyftande. Ty glädjande nog så visade denna undersökning att man efter denna fulnivå bara blir vackrare. Tackar! säger jag och konstaterar att då är man ju verkligen på väg åt rätt håll.
Nyligen råkade jag höra en annan trösterik undersökning om synen på den åldrande nunan. Vi är ju alla våra värsta kritiker. Vem av oss lite upp i åren har inte ryggat tillbaka en tidig morgon efter en dålig natts bräckliga sömn."Herregud vem är slagfältet som syns där i badrumsspegelns hårda ljus"? Man tittar riktigt förstoringsglasnära på sina mindre tilltalande företräden och fäller hårda domar över sina rynkor och blemmor och fnas. Usch va fula vi är tycker vi understundom.
Vad som då kan vara trevligt att veta är att vår omgivning tydligen inte ser oss på samma närgångna och skärskådande samt kompromisslösa sätt. Det är tydligen så att man kan i princip vara lika söt som Frankenstein men är vi bara det minsta charmiga, trevliga och spirituella så väger de vi möter in detta och de skapar sig en positivare och mera förlåtande bild av vårt utseende.
Och det stämmer säkert. Jag tror absolut att en rikt utrustad insida adlar en mindre begåvad utsida. Och det är väl tur det. Hemska tid om vi bara skulle gå efter utseendet när vi bedömer andra. Som bäddat för ett tvärt uppvaknande en vacker dag.
Särskilt i denna utseendefixerade omvärld är det skönt att höra detta och viktigt att notera för alla er som är unga. Att personligheten har ett vackert ansikte, och det bästa av allt - det åldras aldrig.