Ragnar föddes 1935 i Korpikylä i Tornedalen som nummer två i en syskonskara på sju. Familjen flyttade till Övertorneå och han gick både folkskolan och realskolan där. Han studerade därefter på Högre Allmänna Läroverket i Haparanda.
Ragnar var en mycket duktig elev och fick mycket bra studentbetyg. Ragnar utbildade sig till civilingenjör på Chalmers i Göteborg. Sitt första arbete som civilingenjör hade han på Bygg Paul i Västerås och därefter återvände han till Norrbotten och till kraftverksbyggen i Messaure, Kirjaluokta, Stora Sjöfallet och i Ritsem. I Ritsem var han arbetschef för hela bygget. När Ritsem kraftstation var färdigbyggd fick han anställning hos Banverket en kort tid i Kiruna och därefter i Luleå och arbetade bland annat med säkerhetsfrågor.
Ragnar träffade i Kirjaluokta Gun-Britt och de fick fyra barn och många barnbarn och även barnbarnsbarn. Ragnar och familjen har bott i Porjus samt drygt 30 år i Luleå.
När Ragnar besökte sina föräldrar under skollov, efter utlandsresor till Frankrike, Afrika, Indien eller när han jobbade vid kraftverksbyggen i fjällvärlden stod vi yngre syskon lyssnande med stora ögon och öron när han berättade om den stora världen som fanns utanför det tornedalska köket i Övertorneå. Alla fantastiska berättelser och historier som han berättade levde vi oss in i och såg med stor glädje fram emot när han skulle komma hem nästa gång. Han berikade vår värld med sina berättelser eftersom vi inte hade så stora möjligheter att ta oss utanför Tornedalen på den tiden. Ragnar hade humor som fanns kvar in i det sista. Han hade en bra sångröst och sjöng högt, tonsäkert och klart. Han sjöng gärna gamla finska sånger. Han hade många talanger och var också med i Chalmerspex och spelade och sjöng på scen under sina studier i Göteborg. Ragnar var mycket generös, positiv, omtänksam, hjälpsam, lätt till skratt och spred glädje.
Vi syskon med familjer, far och mor, morbröder, vänner är mycket tacksamma att Ragnar gav oss möjlighet att besöka, fiska, åka skoter, plocka bär och njuta av fjällvärlden kring Stora Sjöfallet. Under semestern vistades han med sin familj tillsammans med sina syskons familjer i släktgården i Korpikylä. Vår bror var en snäll, enkel människa och vi kommer att minnas och sakna honom djupt i våra hjärtan.