År 1929 föddes vår morfar Lars-Åke Högberg. Han växte upp på Skatan med sina föräldrar och sin syster Nina. Skoltiden präglades, om man får tro morfar själv, av både busstreck och stora A-betyg. Lars-Åke bodde hela sitt liv i Luleå och arbetade på länsstyrelsens miljöenhet när han efter realskolan läst vidare till ingenjör.
Redan som tonåring mötte han Britt (född Öhman) som blev hans livs kärlek. Lars-Åke bjöd upp henne på Statt/Barnens dag och efter det var de oskiljaktiga. Dansen ledde till giftermål och de fick sedan två döttrar – Susanne och Maria. Döttrarna fick i sin tur barn. Lars-Åke hade många vänner och en stor familj och är nu saknad av många.
Varje år i sommarstugan på Kallaxön har vi barnbarn fått uppleva hans fantastiska matlagning, entusiasm och engagemang. Det är många familjerecept som inleds med ”morfars”: morfars penne, morfars limpa och morfars gravlax är några exempel. Med en ordningsam och arbetsam personlighet har morfar lärt oss att göra rätt för sig. Men också, eller kanske framför allt, att aldrig glömma bort att njuta av livets goda. Både mormor och morfar har smittat oss med en nyfikenhet på livet och ett intresse för mat, dryck och resor.
Av morfar har vi också alla ärvt ett ordförråd som är både stort och korrekt. Vi har även ärvt vanan att dela med oss av detta ordförråd till alla som inte haft samma tur. Övertygelsen att någon vill delges sådana små rättelser kommer från morfars vänliga inställning att alla i grunden är lika nyfikna och vetgiriga som han själv var. Vi har också ärvt hans fantastiska självförtroende och ständiga optimism som är ovärderliga verktyg i livet.
Nu kanske ni som kände Lars-Åke tror att vi även har ärvt hans förmåga att krydda en historia lika väl som han kryddade sin mat. Men allt detta är sant! Morfar var en inspiration och en förebild och fattas nu oss alla. Han brukade kalla begravningsbyrå för resebyrå och vi kan inte tänka oss något mer passande för en man som aldrig tröttnade på att resa och upptäcka världen.