Han föddes i Vittangi och växte upp med fyra bröder och en syster, endast systern är kvar i livet av syskonskaran.
Skolgång och sina första arbeten i livet började i hembyn. Arbete inom åkeribranschen som chaufför av tankbil och andra lastfordon. Han fick arbete i LKAB i Kiruna och flyttade dit år 1962 med sin familj. Det var underjordsarbete inom transport av järnmalm.
År 1968 flyttade familjen till Malmö, där Kalle hade en del olika arbeten till en början. Familjen bytte namn från Lasu till Jörlefors. Kalle och Seija hade tre barn, Katarina, Kristina och Carola, barnen startade sin skolgång i Malmö. Senare fick han arbete som busschaufför som han trivdes med, det arbetet hade han kvar så länge han bodde i Malmö- och Lund-området.
Kalle och Seija separerade och Kalle startade ett nytt liv när han flyttade till Småland. Han hade hittat en ny livskamrat i Ethel som bodde där, Nässjö och Tranås blev nya bostadsorter. Arbetet som busschaufför fortsatte han med till sin pensionering.
Äldsta flickan Katarina flyttade till USA på 1980- talet och hon kom på besök till Sverige nästan varje år, Kalle och Katarina hade bra kontakt. Det tog hårt på Kalle när Katarina dog av sjukdom år 2018. Han hade svårt att komma över det.
Ledigheter och nästan all annan tid vistades Kalle och Ethel i Torpön vid sjön Sommen, ett gammalt torp som ligger vackert till nära vattnet. Stor trädgård och utebastu, sågning och klyvning av ved till spis och bastu var en vanlig syssla för Kalle, förutom allt arbete i trädgården.
Han ville hålla kontakten med sin hemby och sina bekanta och nästan varje sommar besökte Kalle Vittangi och sina kusiner i Finland, ofta hade de sin husvagn med sig. Men med stigande ålder och sämre ork blev besöken färre. Senast besöket var år 2015 då Kalles bror Paul begravdes i Vittangi.
De sista åren försämrades Kalles hälsa och han kunde inte bo kvar i hemmet, han bodde på ett äldreboende i Österbymo i Småland den sista tiden.
Närmast sörjande är Ethel och barnen Kristina och Carola.