Evy Widén, Gammelstad, har avlidit i en ålder av 90 år.
Vår mamma Evy hade några tydliga levnadsregler. En var att man ska vara snäll och ge människor en ny chans. Hon hjälpte vänner och grannar ända till slutet av sitt långa liv genom att bjuda på det hon kunde, som tjänster, kakor, sällskap och råd. Hon var den som skottade snö och sopade löv vid porten, hon gratulerade på födelsedagar, tittade in på kaffe och försökte underlätta för de som var sjuka. Hon tog alltid den svagares parti och lärde oss barn att vara rättvisa och inte döma andra.
En annan levnadsregel var att man ska gå ut varje dag. Många kommer att minnas henne från de dagliga promenaderna med den röda rollatorn i Kyrkbyn i Gammelstad. ”Det är ingen idé att gräva ner sig, man ska gå ut och andas frisk luft för att skingra tankarna.”
Den tredje levnadsregeln var ”ingenting är som genast”. Evy var inte den som gruvade sig och sköt något på framtiden, hon fattade snabba beslut och gjorde saker direkt. Hon har lärt oss att vara självständiga och handlingskraftiga.
Evy växte upp i Ersnäs som yngst i en syskonskara på fyra. Familjen drev byns matbutik under en tid och hade jord- och skogsbruk. Hon gifte sig 1956 med Ingvar och flyttade till honom i Persön. Där arbetade hon i jordbruket och så småningom tog hon anställning som ”hemsamarit” och som lokalvårdare i förskolan. Evy och Ingvar levde ett bra liv tillsammans, de fick tre barn och Evy var noga med att våra vänner skulle trivas hos oss. Hos henne fick alla barn fika och mat, alla var välkomna. Barnbarnen Erik och Tilda var en stor glädje och nu bär de med sig minnen av fikastunderna vid farmors köksbord.
Evy var änka i 20 år och under den tiden fick hon lyckan att återknyta banden med Herbert som var en ungdomskärlek. När han avled blev hon åter ensam men kämpade på och gjorde vardagen så trivsam hon kunde. Skrivmaskinen blev en kär vän under ensamma stunder. Evy har hela sitt liv skrivit mycket, det blev verser, dagboksanteckningar och brev. Till oss har hon lämnat ovärderliga texter om sitt liv och sina tankar.
In i det sista bakade hon sina berömda rullrån, de tunnaste och frasigaste som stod att finna. Hon fick avsluta sitt liv hastigt, 90 år gammal och mitt i steget, som vanligt prydd med halsband och matchande kläder och med kvällsfikat färdigt på köksbänken. Vi saknar henne mycket.