Minnesord: Susanna Angéus Kuoljok

Susanna Angéus Kuoljok, under många år bosatt i Östhammar men bördig från Tjiengalluokta i norra Jokkmokk, har avlidit i en ålder av 70 år.

Norrbottens län2009-12-09 06:00
Olavi Korhonen
Hon var en av de främsta förkämparna för lulesamiskan. De första lärospånen i sitt formrika modersmål gjorde hon på 1970-talet i Jokkmokk. Redan efter några år producerade hon själv läromedel och texter för andras studier och blev lärare i samiska språkkurser på akademisk nivå. Snart förde utvecklingen fram till några viktiga samiska tjänster. Hon var från 1983 studierektor och forskningsassistent vid finsk-ugriska institutionen vid Uppsala universitet och under några år arkivare för de samiska samlingarna i Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Efterhand mognade tanken på att utforska en av de mer komplicerade delarna av samisk grammatik. Det resulterade i en avhandling med titeln Nominalavledningar på ahka i lulesamiskan, som Susanna försvarade för filosofie doktorsgrad vid institutionen i Uppsala 1997. Efter de många åren med strävsamt forskningsarbete övergick hon till praktisk språkverksamhet. Den bestod i att vara den kunniga och ständigt inspirerande medlemmen i kommittén för en nyöversättning av Nya testamentet till lulesamiska, tryckt 2003. Översättningsarbetet genomfördes i samarbete mellan samer från Jokkmokk och från Tysfjord i Norge och är till textmassan det största samiska språkprojektet i denna del av de svenska lappmarkerna. Därefter kom även ett initiativ till ett samarbetsprojekt för en lulesamisk psalmbok. Den utkom 2005 och innehåller alla kyrkoårets texter. Koralboken publicerades 2006. Därmed hade Svenska kyrkan flera nya hjälpmedel för sin samiska verksamhet. Susanna var garanten för texternas språkliga kvalité. År 1995 kallades Susanna att ingå i en statlig utredning rörande frågan om Sveriges anslutning till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Susanna visade nu engagemang även för samiskan söder om Lule lappmark genom att i utredningen lämna en reservation mot den geografiska begränsningen av samiskans officiella ställning från Arjeplog och norrut. Efter det årsskifte som nu ligger framför oss inträder en ny ordning. Nu skall sydligare samiska, sydsamiska och umesamiska, i likhet med nordliga varieteter bli föremål för officiellt stöd. Det Susanna förordade redan för över tio år sedan förverkligas nu. Susanna Angéus Kuoljoks framsynta och insiktsfulla syn på de språkliga förhållandena har länge uppmärksammats på nordisk nivå. Det nådde även fram till att hon i fjol fick motta nordiska samerådets förnämliga kulturpris. Man har noterat den kamp hon fört för lulesamiskans utveckling, vilket även har inneburit en stärkt etnisk medvetenhet i de mellersta lappmarkerna i Sverige. Det var på 1970-talet inte helt givet hur utvecklingen skulle fortlöpa framöver, men med Susannas och många andra samers medverkan från Lule lappmark är situationen i dag mycket gynnsammare. Det var det mål hon hade med det praktiska och teoretiska språkarbete hon bedrev. Vi vill minnas henne som den ständigt glada och positiva person hon var i alla sammanhang och känner sorg över hon inte längre är verksam bland oss. Vi skulle ha behövt hennes kloka stöd i många avseenden. Susanna efterlämnade make och två döttrar med familjer, som vi nu särskilt tänker på.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!