Vid en ståtlig och stilig högtid i Domkyrkan i Luleå den 11 december korades och kröntes den norrbottniska lucian. Denna nu 75-åriga tradition i Norrbotten har sedan 1964 varit föremål för ett utbyte med den spanska orten St Lucia de Tirajana, belägen inte långt från det svenska turistparadiset Playa de Ingles. Utbytet består i att den svenska lucian som utses av Lions Club i Luleå, besöker vänorten och deltar i luciafirandet på Gran Canaria. Tidsmässigt sker detta samma vecka.
St Lucia de Tirajana är samtidigt vänort med Luleå så förbindelserna innebär inte bara vänskapen runt lucia utan är mer vidsträckt.
I år utsågs lucian Matilda Lindström av Lions Club i Luleå att representera Norrbottens lucia på Gran Canaria.
Representanter för Lions Club i Luleå, Clas Simonander med fru Anneli och Gunilla Granberg, åkte ner den 9 december för att tillsammans med lucian uppleva något helt fantastiskt. Från Luleå kommun deltog Daniel Smirat, vice ordförande i kommunfullmäktige.
Vid ankomsten till Las Palmas blev de mottagna av representanter för St Lucia de Tirajana, den svenska konsuln, turistrådet och sonen till grundaren för utbytet Juan Sanches Arana. Den spanska lucian Sara var också med.
Ett spännande program med studiebesök och utflykter på Gran Canaria genomfördes dagarna innan luciadagen.
Luciafirandet på Playa de Ingles inleddes på Ekumeniska kyrkan. En fullsatt kyrka med spanjorer och svenskar. En svensk kör sammansatt av bofasta svenskar där nere, sjöng och uppträdde som tärnor.
Den svenska lucian kröntes av presidenten på Gran Canaria Antonio Morales. Den kanariske lucian kröntes av Claes Simonander. Sång och musik förgyllde ceremonin.
Fredag den 13 december styrde sällskapet från Luleå kosan mot bergen och St Lucia de Tirajana.
Efter en välkomstceremoni i Stadshuset så deltog samtliga i en mässa i kyrkan. Därefter startades en karneval som för svenska mått kan anses som gigantisk. Helgonet St Lucia drogs på en vagn först i tåget och därefter marscherade tusentals innevånare och gäster längs kortegevägen.
Gatan kantades av rosenblad och vackra växter. Djur av olika slag ingick i kortegen.
Vår lucia gick i täten tillsammans med den kanariska lucian. Folk jublade och sjöng.
Gåvor bars fram och olika riter skulle vidtas. Den svenska lucian skulle till exempel hälla ut mjölk på marken, en offergåva som tack för årets skörd.
Till slut rullades helgonet på vagnen in i kyrkan igen för att tas fram nästa år igen.
Hela firandet bevakades av spansk massmedia av alla slag. Rapporteringen fokuserade mycket på det svenska inslaget, vår lucia.
Om man jämför det stillsamma firandet i Luleå med motsvarande firande på Gran Canaria så finns inget gemensamt mer än att vid firandet i år fanns lucior med från bägge nationerna vid respektive firande.