JAG HAR ALLVARLIGT funderat på att börja göra, som mitt ständiga stilföredöme Keith Richards åtminstone förr om åren brukade göra varje dag:
Han inledde genom att tugga i sig en rå gul lök. Size större. Därefter var han redo för att sippa i sig sin dagliga 75:a Jack Daniels. Utan att låta detta påverka vare sig kreativiteten eller något annat hos sig själv.
Jag bläddrade förresten nyss förbi en bild på en solande (faktiskt!) Keef i någon tidning. Armar obetydligt mera muskulösa (ungefär som bluesgitarrist-kollegan Johnny Winter, vars spindelarmar enbart såg ut att hållas ihop av hans tråckliga tatueringar, när jag intervjuade honom för cirka 15 år sedan) än en ordinär spaghettitråd.
Och detta var alltså den gamle engelske dansbandsmusiker som ärkefjanten Markus Larsson i Aftonbladet blev skraj för när han tillät sig att peta på honom. Kiruna ryser över sådana söner.
Hade jag tuggat i mig den där råa löken i fredags så hade jag möjligen sluppit att sänkas och för hela helgen bli utslagen ur samhället, av den kombinerade maginfluensa och vinterkräksjuka, som bara var tvungen att falla över mig då. Nåja, down & out men uppe på åtta igen. Och så bara upp på hästen igen. Och inte ens någon ny nära döden-upplevelse heller. Då är det inte mycket mera att säga än en innerlig sanning: det gäller att dö innan det är för sent.
Lyssna bara på den otroligt vackra och insiktsfulla låten Hello In There, från 1971 (ladda ner den!), med ett av alla tiders songwriter-ess John Prine (som jag hade den mycket stora lyckan att få intervjua borta i Portland, Oregon, i slutet av förra århundradet), som har en del att säga i ämnet. Jag säger inte mera.
Piteåbon, medmänniskan och komikern Lasse Eriksson stupade nyligen. Jag skulle ha skrivit runan men blockerades av helgåkomman. Han var en på alla sätt rejäl, reflekterande, rolig och mycket insiktsfull människa.
Jag hade mycket att göra med honom i mitten av 80-talet, när han blev den förste programledaren för tv-programmet Café Luleå. Senare träffade jag honom på flera bokmässor i Göteborg också. Och: INGEN ska behöva tippa omkull vid 61 - INGEN.
NI HAR VÄL inte heller kunnat undgå att notera det gnälliga Knatte & Fnatte-tjattret från valda delar av sportfolket, angående norrmannen Northugs retfulla KLIV över mållinjen i skid-VM, i Norge.
Då klev alltför många svenska sportjournalister upp på alltför många alldeles för höga hästar och drabbades av gemensamma krupp-anfall, medan de ylade om "osportsligt" och annat bjäbb. Känslodarr i rösterna och väldigt troligt även suggestivt darrande underläppar också. Hade det däremot handlat om valfri svensk åkare som hade stajlat så här pass underhållande (för, ERKÄNN, det var ju det det var!) så hade det troligtvis aldrig gnällts något alls.
För jag ger rätt så mycket fullständigt fan i allt sånt här egentligen, men är svårt allergisk mot allt hyckleri och även mot den falang av sport-tyckare som framhåller att skidåkarna ska snora sig fram till målet, därefter stupa över mållinjen och tacka morsan. Först då är man en SPORTSMAN!
SVT:s Jonas Karlsson som kallade Northug för "en gris" förtjänar däremot ett halvår. I en norsk skamvrå.
MIN MORFAR, SOM dessvärre seglade vidare innan jag själv hade hunnit anlända, kom för övrigt från Norge; rymde till sjöss när han var tolv år och brydde sig aldrig om att höra av sig under de närmaste tjugo åren (det här var eoner före datorer och mobiler eller ens vanliga telefoner och jag är rätt säker på att han inte kunde skriva heller) men: alla inblandade klarade sig rätt bra i alla fall.
Jag har massor av släkt där, som jag inte har någon kontakt med men: jag är säker på att de (i förekommande fall i alla fall) är riktiga män. Och inte några floskelfromlande lallare. Till sist anser jag att Melodifestivalen på lördag bör vinnas av Sara Varga med Spring för livet.
När förekom en låt om kvinnomisshandel i det här sammanhanget? Och en bra sådan! Det enda möjliga alternativet alls.
JAG KAN INTE tänka mig att den bästa katten av dem alla, MALIN, anser något annat heller.Tills vidare går Äventyret, självklart och givetvis, bara vidare.