I nom avdelningen klasisk och dubbeltydig filmreplikkonst sorterar vi in denna:
- Mmm ... what a nice beaver you have!...
Vilket lämpligen översätts med "vilken fin bäver du har!" och den yttrades i filmen Den nakna pistolen (1988), när polisinspektören Frank Drebin (den garanterat allra mest stupide medlem av poliskåren sedan kommissarie Closeau) passerade förbi en stege på vilken det stod en ung kvinna (uppenbarligen) utan några underbyxor och så tittade han upp, såg det han såg och sa det han sa och så blev det en replikklassiker.
Han som spelade Frank Drebin i några rätt så oförglömliga filmer i slutet av 80-talet och början av 90-talet, hette Leslie Nielsen och uppskattningsvis har ett antal miljoner filmtittare haft mycket roligt åt honom och skrattat väldigt ihållande. I Den nakna pistolen-filmerna och i ett antal andra filmer av ungefärligen samma sort och kaliber.
Tillsammans med fotografen Håkan Gidlöw hade jag det stora nöjet att i mitten av 90-talet få sammanträffa med Leslie Nielsen, i en svit på Grand Hotell i Stockholm. Han hade anlänt hit för att marknadsföra en video om hur man blir en bra (ännu ett hmmm ...) golfspelare och godkänt ett antal intervjuer.
Före oss befann sig den frejdige Björn Fremer från Kvällsposten i Malmö och när han klev ut från sviten så klev vi in i densamma. Och så var det då dags för den av mig ivrigt inväntade handskakningen och presentationen.
- HELLO, I’M NIELSEN! Pleased To Meet You!
- Hello, I’m also Nilsén! Thank You! Likewise!
Leslie Nielsen började le redan när vi skakade hand, sedan tryckte han till en extra gång och sammanfattade därefter läget med orden:
- And Someday We’re Gonna Take Over The World! ("och en dag kommer vi att ta över världen!").
Därefter redde vi ut att inga släktband förekom oss emellan; att hans släkt kom från Danmark (själv föddes han i Kanada) och min från Norge och därefter satte vi oss i Grand-svitens välstoppat komfortabla fåtöljer och begynte prata minnen från hans långa, men först på 80-talet, enastående framgångsrika filmkarriär.
Med start i 50-talet hade Leslie Nielsen förekommit i biroller i fullkomliga mängder av allvarliga thrillers och dramafilmer, sällan utan att tilldra sig någon mera ihållande form av uppmärksamhet.
Men när något snille tilldelade honom rollen som Frank Drebin, så lossnade äntligen alla fördämningar för honom och de sista 20 åren av sitt liv kunde Leslie Nielsen njuta av att folk ständigt skrattade och hade roligt åt honom, var än han kom i världen, samt att han också tjänade in åtskilligt med pengar på sina många filmer.
- Sannerligen inte några filmer som kommer att skriva om filmhistorien, men vi har roligt under inspelningarna och publiken tycks ha roligt när de tittar på dem, noterade Leslie Nielsen med ett betryggande understatement och gnäggade återigen synnerligen fryntligt.
Som sagt: en sant sympatisk man. Han dog förresten i förra veckan, i en ålder av 84 år, i sviterna av lunginflammation. Han kommer att bli saknad.
JUST I DAG, den 8 december, är det på dagen 30 år sedan John Lennon sköts till döds, utanför sin bostad i Dakotabyggnaden i New York, av den rubbade Mark David Chapman, som fortfarande sitter i fängelse och som aldrig har haft en permission.
Jag var i New York då 20-årsminnet av mordet på Lennon inföll. Jag har stått utanför Dakota-byggnaden (där även Roman Polanskis subtila rysare Rosemary’s baby spelades in) och som mina fem favoritlåtar med honom nämner jag gärna:
Imagine, Beatles-låten A Day In the Life, hans av sann magi inristade cover på Ben E. Kings odödliga Stand By Me, Starting Over samt den nu årstidsaktuella Happy X-mas (War Is Over).
När John Lennons död meddelades vid Roosevelt-sjukhuset i New York hördes ett samfällt ångeststön från de där församlade, vanligtvis så hårdhudade journalisterna. Något sådant händer mycket, mycket sällan. Och det säger en hel del.
15 DAGAR KVAR till julafton. Har vi då varit tillräckligt snälla för att i nåd få någon skinksmörgås?
Förhoppningsvis. Katten Malin har i alla fall varit och är även det. Alltid helt underbar. Men jag tvivlar på att hon vill ha någon skinksmörgås. Så hon får en burk med Whiskas i stället.
Några veckor till så går ju Äventyret in i 2011.
Då får vi se. Om vi också går vidare.