Oöverträffad skildrare av renen och fjällen

Namnet Pirak sägs betyda "den som går runt renhjorden", vilket också blev namnet på den utställning Bildmuseet i Umeå tillägnade Lars Pirak i samband med att han promoverades till hedersdoktor vid Umeå universitet 2003.  I förra veckan avled Lars Pirak, 76 år gammal.

I ATELJÉN. Lars Pirak framför en av sina många målningar.
Foto: ROLAND S LUNDSTRÖM

I ATELJÉN. Lars Pirak framför en av sina många målningar. Foto: ROLAND S LUNDSTRÖM

Foto: Roland S Lundström

Luleå2008-10-08 06:00
- Lars Pirak var en ikon. Han hade enorma framgångar som konstnär och slöjdare, men han gjorde aldrig något för att göra sig märkvärdig. Han var ödmjukheten personifierad, säger författaren Hans Anderson som många gånger skrivit om sin vän i böcker och artiklar.Lars Pirak föddes 1932 i Luovvaluokta, väster om Jokkmokk, där hans mor Kristina hade slagit sig ner tillsammans med sina föräldrar och bröder. De första skolåren tillbringades i nomadskolan i Vaikijaur och i Hans Andersons bok Östan om fjäll, västan om skog berättar Lars Pirak om hur resorna till och från skolan vid terminstarter och slut gick till: "Första åren jag gick i skolan var det vanligt att man for med härkar. Det fanns väg bara till Nårvijaure. När jag och Johan Parffa och Ol-Henrik Blind for till skolan for vi med härkar till Nårvi, ibland till Jokkmokk". Men det hände att pulkorna fylldes med proviant och då fick Lars Pirak redan som åttaåring åka skidor dryga fem mil, vilket fick honom att konstatera att "man hade ju långa skolfärder". Efter folkskolan var nog tanken att Lars Pirak skulle bli renskötare. Hemma hade han sysslat med knivar och andra föremål och hans konstnärliga ådra blev tidigt synlig. 1948 började han studera vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk där han inspirerades att söka sig längre bort - bland annat till Carl Malmstens berömda slöjdskola, andra yrkesskolor, konstlinjen på Sunderby folkhögskola och Konstfack i Stockholm, där han emellanåt brukade jojka för sina kurskompisar. För att finansiera sina studier högg han i skogen om somrarna. 1962 fick Lars Pirak en idé när han satt och betraktade sin mors saltkar i vide. Det blev saltripan, en av hans succéer.Genom åren skulle det komma att bli hundratals utställningar, många utsmyckningar och ett flertal utmärkelser och stipendier. Lars Pirak finns representerad med bilder, skulpturer och slöjdföremål på flera av världens mest kända museer, inklusive British Museum i London. På 1990-talet samarbetade han bland annat med formgivaren Göran Wärf vid Kosta glasbruk och redan tidigare hade han inlett sitt mångåriga samarbete med konstnären Bengt Lindström i Frankrike.Dessutom var Lars Pirak en sagolik och minnesgod berättare som ofta och gärna trollband sina lyssnare, inte minst under vintermarknaderna. Då kunde man även få höra honom jojka och hans historia om Archimedesen, den om renskötaren som försökte stoppa en skenande motorbåt med lasson, kom att bli en klassiker. Lars Pirak har kallats den oöverträffade skildraren av renen och de lappländska fjällmotiven och lagom till hans 75-årsdag förra sommaren gav Kurt Kihlberg ut vänboken Made in Sápmi, med både svensk och engelsk text. - Lars Pirak upphörde aldrig att förundras över skönheten i framför allt renens rörelser och de stora svepande linjerna i hans älskade fjäll och han delade gärna med sig av sina kunskaper och minnen. Lars Pirak är utan tvekan den som lärt mig mest om livet i skog och fjäll. Han är mycket saknad, men lever vidare i sin konst och i sitt fantastiska hantverk, säger Hans Anderson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om