– Väldigt hedrande, jag började gråta när de ringde och berättade, säger dottern Tove Alsterdal.
Elsa Bolin var socionom, forskare och författare och kom till Umeå 1963 till den nystartade Socialhögskolan. Redan 1945, som 17-åring, lämnade hon Tornedalen för att utbilda sig.
Hennes forskning handlade om kvinnor längst ner i vårdhierarkin, de kvinnor som har kunskaper om vård och omhändertagande som kanske inte erkänts på allvar, som undersköterskor och vårdbiträden, mattanter och städerskor.
1995 blev Elsa Bolin medicine hedersdoktor vid Umeå universitet för sin ”banbrytande forskning”.
Elsa Bolin skrev bland annat handboken ”Kampen mot kvinnomisshandel” (1985), en handbok som användes inom Roks kvinnojourer.
Hon skrev också ”Porträtt utan guldram” (1987) om sex kvinnor i vården och sedan ”Porträtt i guldram” (1994) om elva kvinnor i livet skola, som blev hennes sista stora verk. Tillsammans med Christina Skogsberg skrev hon Patient: en studie av patientrollen med utgångspunkt från bröstcancerpatienten, som finns att låna på bibliotek runt om i Sverige.
– Hon hade själv bröstcancer och tillsammans med en medpatient, Christina Skogsberg, reagerade hon på att läkare och andra inte lyssnade på dem, säger Tove Alsterdal.
Elsa Bolin var med och startade en av Sveriges första kvinnojourer i Järfälla utanför Stockholm, kvinnojouren Stina. Hon blev Roks första ordförande 1985.
Den nya Elsa Bolins gränd ligger på östra sidan av Norrlands universitetssjukhus.