Just nu finns en serie hos SVT som heter Barnmorskan i East End som är den östra delen av London. Serien har i olika omgångar speglat barnmorskornas arbete från sent 1800-tal till att nu vara framme i 1960-talet. En mycket intressant tidsresa i ett yrke som från början bestod av kloka gummor utan formell medicinsk utbildning men med magiska krafter och ovanliga kunskaper. I vårt land användes namnet jordgumma eller jordemor på de kvinnor som hjälpte dåtidens kvinnor i barnsäng.
1819 i samband med ett reglementsskifte försvann dessa begrepp och ersattes med barnmorska som också gäller än i dag som benämning för denna yrkesgrupp. 1908 beslutade riksdagen att de skulle finnas en utbildad (examinerad) barnmorska i varje kommun och 1921 infördes kravet på att barnmorskorna skulle ha en tvåårig utbildning. Under 1800-talet och långt inpå 1900-talet föddes många barn i hemmen. Landsbygden hade ingen utvecklad omsorg utan fick förlita sig till en hjälpande hand från granngården. Vad hjälpte det att det fanns en barnmorska i stan när det inte fanns någon väg till byn. Många kvinnor arbetade hårt och födde stora barnkullar och när kroppen var slut var döden i barnsäng inte ovanlig långt inpå 1900-talet. Min farmor dog i barnsäng 1924 när hon födde sitt 11:e barn i Jukkasjärvi.
Den svenska förlossningsvården har genomgått stora förändringar inte minst under 1900-talet. Nästan alla barn föds idag på sjukhus. Välutbildade barnmorskor. Tekniska hjälpmedel av hög klass. Men inte ens i vår tid är det en självklarhet med barnmorskor och BB-avdelningar för alla. Nedläggningar, personalbrist och barnmorskor som lämnar yrket upplevs som otrygghet för många blivande mammor och pappor. Barnmorskorna är en yrkesgrupp som behövt få en upprättelse genom historien och behöver få det än idag!