Brukar du samla burkar för att dryga ut lönen/pensionen? Eller åker du runt med en griptång och vittjar containrar i jakt på metall för försäljning till skroten? För det finns faktiskt de som drar in några extra kronor till en mager ekonomi. Visst har du sett dem? Diskuterar man ovanstående så får man inte sällan till svar att det inte alls förekommer. Inga pensionärer som cyklar omkring med fulla kassar av burkar, som letar igenom soptunnor, inga små tanter med rullatorer som scannar omgivningarna i hopp om något silverblänk i form av metallburk eller plastflaska. Nähä. Fast jag brukar vidhålla mitt vittnesbörd, för jag har sett dem. Man kan moralisera, värdera det hela. Det är lite skämmigt att dra runt och samla burkar, ett sunkigt fattigdomsbevis som faller tillbaka på ens annars hela och rena fasad. Inte ska man väl behöva ... och i vårt välmående Sverige/Luleå ... Själv har jag funderat över mina egna reaktioner när jag sett den lilla tanten 80+ som kommer med upphittade tomflaskor i sin rullatorkorg och som uppenbart spanande drar kring och tittar efter fler. Jag försöker bestämma vad jag ska tycka om vad den medelålders mannen gör varje vecka då han åker runt och fiskar upp metallsaker ur våra containrar i bostadsområdet. Den långa gripklon blänker till och upp kommer allt möjligt, säkert tjänar han sig en liten slant. Är det inte en liten obehagsunge som gryr i mitt bröst, men vad handlar känslan om? Är det personerna som jag reagerar på. Nej, det är nog snarare en liten sorg över att de känner sig tvungna att göra det. Och anses det skämmigt? Nä, inte för de inblandade men för välfärdssamhället som inte räcker till. Vad som däremot är skamligt är ju då i stället beredvilligheten att ta emot feta bonusar och fläskiga pensionsavtal. Själv har jag beslutat mig för att vinka glatt och vänligt till "Olle" som går igenom containrarna och till lilla "Berta" som då jag sist såg henne missade en fyrakronors cocacolaflaska som låg utanför hennes synfält. Jag såg den men vågade inte riskera att förtörna henne genom att hämta den till henne. Sådan tvekan ska jag härmed sluta upp med. Nästa gång blir jag henne behjälplig. Bonus till den som behöver det, även om den är liten. elsa.rensfeldt@kuriren.com
