Efter 43 fantastiska år blir Torsten Wiklund pensionär
När vi träffar Torsten Wiklund på hans rum håller han som bäst på att fylla flyttkartongerna. Det är en hel del som ska packas ihop när man går i pension efter 43 år. Ja, riktigt än fyller han inte 65 men med semesterdagar och annat arbetar Torsten Wiklund sin sista dag på fredag den 23 november. Lite vemodigt känns det allt, erkänner Torsten, Kuriren har varit ett bra ställe att arbeta på och nästan alltid har det varit en härlig stämning. Jag minns bara att det varit roligt att gå till jobbet, det har varit fantastiska år.
- Jag har haft ett fantastiskt jobb, fortsätter Torsten, jag har fått jobba med mitt stora intresse även om det varit slitigt många gånger. Det är också många idrottsminnen som har etsat sig fast och jag har fått träffa mängder med spännande människor både på det lokala planet och utanför.- Stora händelser var när IFK Luleå gick upp i allsvenskan, säger Torsten. Det var fantastiskt att få vara med om att ett klubblag bestående av enbart norrbottningar gick upp i allsvenskan.Stora stunder
- När vi var i Göteborg för att följa IFK Luleås första allsvenska match möttes vi av fotbollslegenden Gunnar Gren utanför hotellet som sedan följde med oss ut till Ullevi.Stora stunder var också 1996 när Luleå hockey vann SM-guldet och 1997 när Plannja vann sitt första SM-guld berättar Torsten.Fem olympiska vinterspel på plats har det blivit också.- Det är en stor glädje att fått vara med där. I Lake Placid 1980 var det stressigt värre, tidsskillnaden och den teknik som fanns då gjorde att det inte var lätt att få iväg jobben. Då var det stor skillnad när jag var i Nagano i Japan 1998. Tidszonen var en annan och tekniken hade utvecklats enormt också.- När jag började arbeta på tidningen luktade det bly i huset och ljudet från sättmaskinerna var öronbedövande men det var en särskilt känsla när allt slogs av och det blev tyst. Därefter har det utvecklats på ett sätt man inte trodde var möjligt, säger Torsten, det har varit stora förändringar i huset under åren.Stort kontaktnät
Genom åren har han också fått ett stort kontaktnät och han har träffat mängder med intressanta människor.- Ja, skrattar Torsten, det har hänt att mina arbetskamrater inte velat gå ut och äta med mig. Jag träffar så många att prata med efter vägen att lunchen är nästan slut innan vi kommit fram till restaurangen.Många av forna dagars storheter har han också träffat, förutom Gunnar Gren även Nacka Skoglund och Gunder Hägg. Sven Utterström träffade Torsten Wiklund året innan han gick bort. Storstjärnor som Sven-Åke Lundbäck, Thomas Johansson och Janne Boklöv tillhör också dem han träffat i sitt jobb.- Ja, det har verkligen varit en ynnest att få syssla med sitt intresse på jobbet. Förr arbetade man när det behövdes, det vill säga många kvällar och helger, säger Torsten, som vill ge en stor eloge till sin fru som stöttat honom i alla år.- När jag var yngre tänkte jag inte så mycket på hur otrolig hon var. Mina egna barn såg kanske inte så mycket av mig på den tiden men som pensionär vill jag gärna ägna tid åt mina barnbarn.Slutar inte helt
Torsten Wiklund arbetade på sporten fram till 1998, därav 20 år som sportchef. Därefter har han skrivit allmänna reportage och det har varit kul tycker han. Två böcker har han också skrivit, IFK Luleå 100 år och Luleå Hockey 25 år och så har han varit med i radiopratare också, det var roligt att prova på tycker han.Helt kommer inte Torsten Wiklund att lämna Kurirens läsare, även i fortsättningen kommer han att bidra med bland annat texterna till 50 och 100 år sedan.- Men någon författare blir jag inte, säger Torsten, och några memoarer tänker jag inte skriva.- Jag vill inte planera något men man vet ju inte, kanske börjar det klia i fingrarna igen om något känns spännande, avslutar han.
Så jobbar vi med nyheter