Rymden ett äventyr för Bengt Hultqvist

Det var hans första chef Rolf Sievert, Radiofysiska institutionen i Stockholm, som lotsade in Bengt Hultqvist på rymdbanan. Unge Hultqvist hade då avlagt grundexamen i naturvetenskapliga ämnen vid universitet och disputerat.- Sievert ledde planerandet av Kirunas nya geofysiska observatorium 1956. Han föreslog att jag skulle flytta till Kiruna med min familj och ta hand om detta.Bengt Hultqvist tvekade inte för utmaningen, trots att han bara var i slutet av 20-årsåldern.- Det är inte ofta som man så ung blir chef för en ny vetenskaplig institution. Allt detta berodde på att ämnet inte tidigare fanns. Stor tillväxt
När Bengt Hultqvist började i Kiruna 1957 fanns fem anställda som ägnade sig åt geofysik. När han lämnade institutionen vid pensioneringen 1994 hade namnet ändrats till Institutet för rymdfysik, IRF. Totala rymdverksamheten i Kiruna omfattade då 400-500 personer.Bengt Hultqvist var professor vid Institutet för rymdfysik i Kiruna 1987-1994. Föregångaren Kiruna geofysiska observatorium kom till mycket tack vare internationella Geofysiska året 1957. I detta ingick också de första satelliterna. - Vi fick en rivstart inom rymdfysiken och red på rymdvågen redan från början.Nyckelperson
Speciella ögonblick du minns från din verksamhet inom rymdområdet?- Ja, många. Bland annat Sputnik. Den var en oerhörd händelse och en stor del av världens befolkning stod och tittade på den där lilla pricken på himlen. Bengt Hultqvist var också nyckelperson i gryende europeiska samarbetet inom rymdområdet. En hel del motstånd fanns att övervinna.- Framför allt i de mindre länderna. Men i och med att USA och Sovjet började med rymdverksamhet fanns en allmän känsla bland politikerna att Europa inte helt kunde stå utanför. De kom överens om att samarbeta eftersom länderna inte hade råd med saken var för sig.- Egentligen var nog synen rätt positiv. Men mer av politiska skäl. Egentliga intresset för rymdforskning bland politikerna var nog inte särskilt stort, småskrattar Bengt Hultqvist. De hade mest industriaspekter på saken.Goda förutsättningar
Sverige gick med i europeiska rymdsamarbetet. Detta berodde till stor del på att europeerna beslöt att peka ut Kiruna som ort för en rymdbas, Esrange.- Våra förutsättningar var ovanligt goda genom att vi hade ett stort område där ingen fast befolkning bodde. Och i Kiruna fanns en stad med normal service, goda kommunikationer och ett forskningsinstitut.- Förslaget om Esrange var väldigt lätt att sälja i Europa. Hur ser du på svensk rymdverksamhet i dag?
- Ja, egentligen finns inget politiskt intresse för den. Man är intresserad av att Sverige ska vara med på industrisidan. I hela Europa är det så att man hänger med för att industrin ska vara med i teknologiutvecklingen. Och då måste man ha forskning. - Därför har Europa rymdforskning, som dock går på sparlåga om vi jämför med amerikaner och ryssar.Vad skulle du vilja säga till politikerna för att få dem att satsa mer?
- Rymdverksamheten är en av de verksamheter som har givit USA ledningen på teknologiska området. Mikroelektroniken togs fram där med högintegrerade kretsar. Dessa kom sedan att leva sitt eget liv och där kom hela datortekniken.- Vår civilisations stora äventyr är rymden! Det är helt fantastiskt att vi är på väg att tränga ut i universum, vilket vi säkert kommer att göra under närmaste 100 åren. Inte slagit sig till ro
Rymden kan ge verkligt epokgörande möjligheter på lång sikt, resonerar han.- Den kan till och innebära lösningar som ingen politiker kan se i dag. Men att politiskt driva saker som ligger så långt fram i tiden är svårt. För politiker måste det vara konkret och aktuellt inom valperioden.Bengt Hultqvist har inte slagit sig till ro. Han var efter pensioneringen direktör för nya internationella rymdforskningsinstitutet ISSI i Bern, Schweiz under fyra år. Där kunde han ägna sig mer åt vetenskap än när han var chef för IRF i Kiruna. Sedan sex år är han generalsekreterare inom den del av internationella unionen för geofysik som har med rymden att göra. Kiruna har han trivts med i 50 år.- Jag uppskattar Kirunas tillgångar, en internationell stad och som erbjuder natur och ett härligt vinterklimat. En fin miljö att leva i. Och eftersom jag levt nästan hela mitt vuxna liv där är Kiruna min plats på jorden.Han hoppas framgent att den oroliga värld som vi lever inte ska fortsätta på den vägen.- Jag upplevde som ung en otrolig optimism för framtiden. Alla krig skulle vara slut, allt skulle bli bättre. Jag önskar att ungdomarna fick tillbaka den tron på framtiden. Och att entusiasmen för det stora äventyret som vår civilisation håller på med, rymden, blir mer framträdande.En turistrymdtur med Virgin Galactic skulle han inte tacka nej till.- Om det vore möjligt vore det en stor upplevelse. Bemärkelsedagen firas i Kiruna. Gamla kamrater från IRF väntas dyka upp. Familjen samlas i Riksgränsen helgen efter för mat och dryck i regi av Patrik Strömsten.