"Nåola jer kål våran a än blåås" - så kan nordanvindens kyliga vindar kommenteras på Kalixbondska. Fritt översatt betyder det, Nordan är kall varifrån den än blåser. Kalixbondskan är inte enkel att förstå för den oinvigde och den andelen tenderar att öka. Inom gruppen Köliskålvan, som bildades 1976 arbetar man för att bevara det gamla språket som talades ganska allmänt i Kalix fram till 1930-talet. Därefter började det betraktas som bondigt och fult vilket gjorde att svenskan tog över allt mer, enligt Ivar Nilsson, medlem i Köliskålvan och vice ordförande i föreningen Kalix bygdemål där Köliskålvan ingår.
- Bondskan tillhör vårt kulturarv och det måste vi värna om. Idag är det inte många yngre som förstår språket, säger han.
1979 gick han med i Köliskålvarnas studiecirkel - under årens lopp har han varit med och tagit fram två ordlistor på Kalixbondska - i dag finns 4.500 ord med översättning nedtecknade. En årligt återkommande dialektfestival på Englundsgården är ett annat arrangemang där Köliskålvarna har delgett sina språkliga kunskaper under många år.
- Vi har hållit på i 21 år och det lockar alltid stor publik, säger Ivar Nilsson.
Nu finns planer på att ta fram en bok med visor och kloka ord nedtecknade på bondska. Vidare ska gruppen ge ut en CD-skiva med en berättelse inläst på den lokala dialekten. En dialekt som år 2005 utsågs av Aftonbladets läsare till den vackraste i landet och som näst sexigast i riket. Den 6 juni tilldelades Kalix bygdemål/Köliskålvan kulturstipendiet som innebär 10.000 kronor till kassan.
- Det känns roligt att vi får uppskattning, men ska språket leva kvar måste de yngre lockas att lära sig det, säger Ivar Nilsson.
Hur ska det gå till?
- Skolorna borde ta ansvar för det. Vi ställer gärna upp och hjälper till, säger Ivar Nilsson.