Konstprojekt roddes i land
Flotten Jokinainen (Älvkvinnan) nådde som planerat fram till Torneå efter en nästan 37 mil lång resa från Karesuando. Efter tre veckor på älven klev de bitterljuvt i land och packade ihop flotten, som flutit på 25.000 plastflaskor.
STÄMNINGSFULLT. Katariina Angeria och Anne Heikkaranta tog isär flotten medan älvkvinnan Pirjo Yli-Maunula fortfarande dansade till musiken från stranden. Foto: Mathias Asplund
Foto: Mathias Asplund
Det blev till sist tre stopp i Sverige - Karesuando, ödekyrkogården i Akamella och badstranden i Övertorneå, där de anordnade en knyt-picknick och strandparty, som lockade mer folk än de räknat med. De berättade också om äventyren på forsarna Äjäkoski, Kukkola och mäktiga Matkakoski, där de knäckte flottens däck.- Massor av folk kom för att se om vi skulle klara oss. I finska medier var det den stora grejen med resan, sa Katariina.Vad är bästa minnet från resan?- Det finns så många. Men jag får en varm känsla av att så många har sett detta som sitt hjärtas projekt, sa Katariina.Lasse Hagman hade fotograferat resan från stranden och fyllde i att älvlandskapets gradvisa förändring var intressant att se, och att lyssna på historierna från de människor han träffat på vägen.Hur gick det att hålla sams på en flotte?- Det var intimt men vi skapade en vardag som fungerade. Men det var obekvämt och gick inte att sova mer än några timmar åt gången.Oftast sov de dock på land. Flotten hade ingen för eller akter, och snurrade runt obehindrat vilket gjorde det omöjligt att "under kjolen", flottens tält, bestämma vilken riktning de färdades. Men när den monterats ned och musiken slutat var riktningen klar.- Det blir ett konstverk i Karesuando, mitt på älven för att symbolisera det gränslösa samarbetet, sa Katariina.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!