Ett renmärke berättar vem som äger en ren och identifikationen utgörs av ett antal snitt i renens öron som är ägarspecifika.
De 6.000 olika renmärken som för närvarande finns registrerade i landet förvaltas av Sametinget som också kontinuerligt uppdaterar det så kallade renmärkesregistret.
Ett sätt för renägare att hålla sig informerad om de olika renmärkena och vem som är ägaren är en kommunrelaterad så kallad renmärkesbok. Numera finns också möjligheten, i och med digitaliseringen av renmärkesregistret, att via en mobiltelefon ta reda på vem som innehar ett visst renmärke.
Gammal är äldst
Renmärkesboken utgör dock fortfarande en viktig informationskälla för aktiva inom renskötseln och det är anledningen till att Kati Kuoljok och Sara Parfa Svonni, båda från Jokkmokk, nu ger ut en ny renmärkesbok för Jokkmokk kommuns fem samebyar, Sirges, Jåhkågasska, Tuorpon, Sierri och Udtjá.
- Det är tio år sedan det gavs ut en uppdaterad renmärkesbok i Jokkmokk och de som finns kvar är nog ganska nötta och tummade
i dag. Den är också intressant för angränsande samebyar. Renarna vandrar ibland sina egna vägar över samebygränserna och då är det bra för alla att veta var de finns, berättar Sara Parfa Svonni.
Stor upplaga
Med tillgång till aktuella datafiler från Sametinget har Jokkmokks kommuns alla renmärken - bara inom Sirges finns runt 500 - överförts till bokform.
- Intresset har varit ganska stort och vi räknar med att trycka upp minst 500 stycken. Många är redan förhandsbeställda, säger Kati Kuoljok som tillhör Sirges sameby medan Sara Parfa Svonni hör hemma i Turpon.
Den nya renmärkesboken, som kostar ett par hundra kronor, är ett resultat av de båda tjejernas UF-elevprojekt vid Energigymnasiet i Gällivare.