Professor Emeritus Ove Stephansson, Berlin, gick bort den 19:e februari 2020 i en ålder av 82 år. Närmast sörjande är hustrun Almut och barnen Samuel och Naemi samt hustru och barn från tidigare äktenskap.
Ove hade en lång internationell karriär som forskare inom ämnesområdena strukturgeologi och bergmekanik. Han började sin vetenskapliga bana 1963 som forskarassistent vid Hans Rambergs laboratorium vid Uppsala universitet. Det var här hans livslånga intresse för tektonik och bergspänningar grundades och som manifesterades i en rad vetenskapliga volymer, idag standardverk inom bergmekanik, men även i populärvetenskapliga böcker såsom ”Sveriges vandring på jorden”.
Ove utsågs 1974 till den första professorn i bergmekanik vid Tekniska Högskolan i Luleå, LuTH, och tog sig an uppdraget med stor entusiasm, fullt medveten om högskolans roll i Norrbottens gruvdistrikt. Han utrustade sin institution med avancerad bergmekanisk provtagningsutrustning och gjorde stora insatser för att dra till sig begåvade utländska studenter. Därmed lyckades Ove fullt ut att sätta LuTH på kartan och var mellan 1974 och 1991 handledare åt 15 doktorander. På fritiden var han lika aktiv som i sitt arbete och ägnade sig åt såväl utförsåkning som issegling.
1991 utsågs Ove till professor i ingenjörsgeologi vid KTH, där han handledde ytterligare 12 doktorander. Många av dessa, liksom Luleåstudenterna, har nu tunga roller inom industrin och akademin.
Vid tiden för sin pensionering startade Ove en ny karriär som gästprofessor vid TU Berlin och senare vid GFZ i Potsdam, där han förblev verksam i mer än 20 år. Dessutom hann Ove utföra uppdrag genom sitt eget konsultbolag.
Som synnerligen aktiv medlem inom International Society of Rock Mechanics hade Ove ett stort inflytande på det internationella planet inom en rad bergmekaniska ämneskomplex, alltifrån analys av enskilda sprickor till global tektonik och, inte minst, modellering av bergmekaniska processer. Med denna bakgrund kom han att få en tung roll i granskningen av Svensk Kärnbränslehanterings arbete för att planera och konstruera ett säkert slutförvar för använt kärnbränsle.
Ove var med sin enastående kombination av positivism, humor och lärdom en brilliant forskningshandledare, mötesledare och föredragshållare. Vi som haft förmånen att få arbeta och umgås med Ove känner djup sorg och saknad inför det faktum att vi förlorat en kär vän och en framstående forskare.
Daniel Ask, Maria Ask, Christer Ljunggren, Göran Nilsson, Jonny Rutqvist