Söndag 13 januari 2019 är det ett år sedan pappa Lasse Enbuske, Rantajärvi, avled 80 år gammal.
Pappa föddes 1937 i Alkullen utanför Övertorneå på Sjöstrandsgården, som son till Hilda Lappea och Karl Antti. Hilda som kommit från Sieppijärvi i Finland arbetade som piga i Alkullen och träffade Karl från Övertorneå. De blev ett par och förlovade sig. Förhållandet bröts efter en tid och Hilda beslöt sig för att återvända hem till Finland. Hon blev dock övertalad av husbonden på Sjöstrandsgården att inte ta med sig den lille till Finland, utan istället få honom till en fosterfamilj i Sverige.
Pappa var fem månader gammal när han kom till Sofia och Harald Enbuske i Rantajärvi. När han var åtta år adopterades han sedan av fosterföräldrarna men hade under hela sitt liv bra kontakt med sin biologiska mor.
I vuxen ålder fick han av en slump veta att han hade en halvbror, Bosse Antti, som bodde i Stockholm. De var bröder på pappans sida och fick en fin kontakt med varandra och var synnerligen lika varandra på många sätt.
Pappas uppväxt i Rantajärvi på en gård med jordbruk samt affär gjorde honom tidigt intresserad av affärer. Redan innan tonåren körde han lastbil, hjälpte till med slakt på gårdarna i bygden samt även med renslakt.
I slutet på 50-talet blev pappa tillsammans med Stina Majanen, också från byn, och de gifte sig i oktober 1960. Jag föddes 1961 och min syster Maria 1964.
I början på 1970-talet övertog pappa affären från sina föräldrar och utvecklade verksamheten med bland annat drivmedelsförsäljning samt utkörning av varor till byarna omkring. Det gjordes flera dagar i veckan vilket innebar långa dagar. Under höstarna bedrevs omfattande affärer med bäruppköp.
Affären var en naturlig samlingspunkt i byn och många stannade inte bara för att handla utan satte sig gärna ner för att prata. Pappas sociala sätt och genuina intresse för medmänniskor gjorde att han hade stor kunskap om många släkten i Tornedalen.
Vårt hem präglades av affären och våra föräldrar arbetade där tills båda gick i pension.
Pappa tyckte om att resa och tillsammans med mamma reste de bland annt till Kanarieöarna och på kryssning till USA och i Karibien.
Han var tidigt engagerad i flera av byns föreningar, i Enbuskes släktförening och han var aktiv i Korju sameby under många år. Som renägare var naturen ett starkt intresse och som pensionär fanns tid för bärplockning, fiske med mjärde samt att följa sport på tv. Han vurmade också stort för meänkieli och var en flitig telefonör till radion om språket.
Pappa gladde sig mycket åt barnbarnen, att få följa dem i deras liv med studier och arbete och han var en fin morfar. Han fick också uppleva glädjen att få barnbarnsbarn.
Sista året som pappa levde fick han kämpa med hälsan men var trygg med sin gudstro. En månad innan han somnade in fick vi tillsammans fira hans åttioårsdag. Saknaden är stor men vi är så tacksamma för allt som han gav och i våra hjärtan finns han för alltid.
Familjen
genom Sussie