En septemberdag 2019 fick Lars Guttorm flytta till sitt himmelska hem.
Lars G. var den äldste i syskonskaran. Han växte upp i Lannavaara, i ett föräldrahem präglat av kärlek, öppenhet och gästfrihet. Barn och barnbarn, predikanter, biskopar, släkt och vänner besökte gärna hemmet. Lars blev präglad av denna värme och fortsatte att bemöta alla som besökte ursprungshemmet med samma attityd av som föräldrarna lämnat kvar.
Lars G. föddes i december 1947. Mor Ellen (f. Blind) som gick ur tiden 2014 och fadern Nils, som gick ur tiden 1969, var renskötande samer i Lainiovuoma sameby. Här var också Lars medlem.
Som tolvåring flyttade Lars hemifrån när han påbörjade sina studier på Kiruna högre allmänna läroverk. Han tog studenten med toppbetyg och lärarna tipsade honom att söka in på läkarutbildningen. Men Lars var mer intresserad av pilotyrket och som 18-åring gjorde han militärtjänst på Kallax flygbataljon. Där beslöt han att utbilda sig till fältflygare och kom in på försvarets pilotutbildning i Ljungbyhed och Ronneby. Efter examen upptäcktes det att Lars hade problem i båda njurarna som krävde dialys eller njurtransplantation. Denna medfödda sjukdom gjorde att Lars sadlade om och började studera ekonomi på Umeå universitet, franska och svenska på Luleå universitet och avlade en magisterexamen i ekonomi.
Lars tog tjänst som lärare i närstående byar till Lannavaara för att finnas nära sin mor, som blivit änka, då alla syskonen flyttade söderut. Han vurmade särskilt för eleverna med läs- och språksvårigheter och utbildade sig till speciallärare i Uppsala. Han påbörjade en forskarutbildning och skrev en licentiatexamen om barns läs- och skrivsvårigheter.
Trots sin svåra njursjukdom som ibland gjorde hans kropp försvagad behöll han sin vänliga attityd och lät inte sjukdomen besegra det goda sinnelaget. Han klagade aldrig, inte heller efter stroken för fyra år sedan.
Lars längtade att få komma tillbaka till sin studieort och reste till Uppsala där han stannade i ett halvt år hos sin syster Astrid-Kristina med familj. Tiden i Uppsala blev läkande för både kropp och själ och han kände sig hemma i sin forna studieort. Under Uppsalatiden blev han återställd och njurvärdena blev stabila. När våren kom reste han tillbaka till hemmet i Lannavaara.
För två år sedan fick han en ny stroke och Lars syster och svåger kom för att hämta honom till Uppsala men denna gång orkade han inte med en ny resa. När krafterna det sista året avtog flyttade Lars på egen begäran in på ett tillfälligt boende i en fin lägenhet på Blomstergården i Vittangi. Han fick besök av familj och vänner, av församlingspräst och pastorer från Luleå, Pajala och Kuttainen och behövde aldrig känna sig ensam bland trevlig personal på Blomstergården. I mars 2019 fick han en ny stroke och dagarna innan han avled i september fick han en inflammation och njursvikt.
Trots den svåra sjukdomen så fick Lars ett långt och rikt liv. Som tolvårig konfirmand blev han utvald att på konfirmationsdagen få gå i täten och bära korset in i Lannavaara kyrka. Detta blev för honom en insikt att han skulle följa Jesus i hans fotspår.
Vi är tacksamma att han fick tiden i Uppsala, där han fick finnas hos oss utan något att bekymras över. Detta värdesatte han med en tacksamhet i ord: ”Gud välsigne er för att ni så fint tar hand om mig. Vart skulle jag annars hamnat?” I allt var han tacksam utan att kräva.
Astrid-Kristina, Bengt och David Bengtsson i Uppsala
Hanna och Viktor i Örebro