En älskad och saknad lillasyster har alldeles för tidigt lämnat oss i stor saknad och sorg.
Vi minns Gunlög som den glada, humoristiska och varma människan. Hon blev ibland betraktad som lite ”lillgammal”. Som minstingen i familjen blev hon lite hanterad av oss äldre syskon, kanske särskilt av sin storebror. Men även om det ibland innebar lite tuffa tag så ville hon så gärna vara med. Hon fick öva sitt tålamod redan tidigt.
Gunlög hade i sin ungdom ett stort umgänge. Hon var lätt att tycka om, säger många. Eskil och Gunlög har haft en stor vänkrets. Deras hem har alltid känts väldigt öppet och välkomnande. Regelbundet var det bjudningar för oss syskon. Stugan i Tranuträsk, var ett riktigt smultronställe och andningshål, men också en kär plats för familjen och där vänner ofta välkomnades. Där var hon ofta omgiven av sina barn och barnbarn. Hon hade ett stort hjärta för människor i behov av hjälp. Det märktes inte minst i hennes och Eskils engagemang för flyktingar och asylsökande som funnit ett ”hem” i deras familj.
Gunlög hade också ett stort engagemang i EFS och kyrkan. Var mycket engagerad som förtroendevald i sin församling. Som storebror fick jag många samtal om frågor i sådana sammanhang. Hon tog sina uppdrag på stort allvar. Våra tankar och böner går till och gäller förstås Gunlögs familj. Vi delar den stora och overkliga sorgen med dem.
Vill också instämma i arbetskamraternas beskrivning; Gunlög har lämnat efter sig ett oerhört stort tomrum som ingen kan ersätta och vi och övriga världen är en underbar, fantastisk och unik människa fattigare.
Peder och Rigmor