Dagny Ohlson, Luleå, har avlidit i en ålder av 96 år.
Hon var från Alvik, född Lundström, och blev den som levde allra längst av de fem syskon som nådde aktningsvärd ålder.
Som ung arbetade hon på skolhemmet i Vittangi. Där träffade hon Lennart Ohlson, som hon gifte sig med 1950. De fick tre barn och hennes uppgift blev att ta hand om dem under deras uppväxt i huset på Utmarksvägen på Skurholmen där familjen bodde från 1956.
Redan tidigt verkade hon som hemsömmerska och sydde till bröllop och fester. Senare arbetade hon också som sömmerska åt fröknarna Lindgren i Luleå. Att sy och väva fortsatte hon med under en stor del av sitt liv, vilket resulterade i hundratals trasmattor och dukar.
Under en period vävde hon också tyg till de närmare hundratalet Norrbottensdräkter hon sydde åt vänner och bekanta.
Hela sitt liv utstrålade hon handlingskraft och energi. Hon fnös åt pratet om att hemmafruar inte gjorde någonting, för själv arbetade hon oavbrutet – ofta gnolande. Hon utstrålade genuin arbetsglädje, var praktiskt inriktad, ihärdig och aldrig uttråkad.
Efter att hennes man avlidit 1989 skötte hon på egen hand huset i knappt 30 år. Även sedan hon passerat 90 regerade hon som ”snöskottningens drottning” i kvarteret, alltid med välskottad infart.
Hon hade god hälsa i stort sett hela sitt långa liv och cyklade och åkte spark långt upp i åren.
Hon fick ständigt nya vänner tack vare sitt generösa och omtänksamma sätt. Så blev det också på trygghetsboendet Floras kulle, där hon bodde sina sista två år och gladdes åt samvaron.
Hon lagade god mat och var biodlarnas bästa vän. Varje dag drack hon sitt älskade honungsvatten - och kvällstvättade sina fötter i varmt vatten. ”Det är därför jag har blivit så gammal”, brukade hon säga.
Hon sa också: ”Jag är nöjd med mitt liv” kort innan hon stilla somnade in på Alla hjärtans dag.
Hon sörjes närmast av barnen Hans Olov, Birgitta och Ulf med familjer, samt många släktingar och vänner.