Vår älskade mamma, Britt Zakrisson, Luleå, har stilla somnat in i en ålder av 95 år i sitt hem med oss barn vid sin sida.
Hon växte upp i en trygg och kärleksfull familj som enda barn till Astrid och Edvard Fernström i Kiruna. I Kiruna var utbildning viktigt. Under två år på Husmodersskolan vid Kiruna Praktiska Ungdomsskola lärde sig mamma mycket om barnavård, vävning, matlagning och bakning.
Det var också i Kiruna hon träffade sin blivande make Stefan Zakrisson när han gjorde militärtjänst på Jägarskolan. De flyttade därefter till Stockholm där pappa utbildade sig till civiljägmästare.
Efter pappas examen flyttade de runt till ett antal orter innan de bosatte sig i Luleå 1959. Planen var att förverkliga ”drömyrket” hemmafru, men livet ville annorlunda. 1961 blev mamma änka alltför tidigt.
Trots allt fokus och engagemang på att ge oss barn en bra uppväxt så började mamma så småningom sin yrkesbana inom bevakningsbranschen. Vid sin pensionering hade hon avancerat till regionchef med ansvar från Norrköping i söder till Kiruna i norr. Mamma var en mycket uppskattad medarbetare och chef.
Mamma ville att vi skulle få en så likvärdig uppväxt som andra barn. Hon visade stort prov på mod, engagemang och omsorg när hon som ung änka med två små flickor köpte stuga i Lövskär 1966. Det blev hennes sommarparadis där hon tillsammans med sina föräldrar, barn, barnbarn och svärson tillbringade alla sina somrar så länge hon orkade.
Mjölkudden hade en speciell plats i mamma Britts hjärta. Dit flyttade hon 1962 och var stadsdelen trogen in i det sista. Under nittiotalets början var mamma aktiv i projektgruppen som planerade Senioren, ett boende för 55+, där hennes idéer kom att få stor betydelse för såväl det praktiska som det estetiska. Mamma flyttade in på Senioren 1993, det blev hennes sista adress, precis som hon hade planerat.
Vår mamma hade under hela sitt långa liv ett brinnande intresse för konst och hantverk. Måla porslin, tavlor, klädsömnad och vävning av olika slag var bara några av hennes intressen. ”Det finns inte en kurs jag inte har gått”, brukade hon säga. Mammas förkärlek för rosor finns förevigad i många av hennes verk som vi anhöriga sätter stort värde i att ha kvar. Hon var också en mycket uppskattad kursledare i korgmålning, även efter sin 90-årsdag, där hon föga förvånande gick under namnet ”Rosfröken”.
Mamma var en mycket kärleksfull, rolig och tålmodig mormor till alla sina barnbarn. Förutom att ställa upp som barnvakt, sällskapsdam, skjutsa och hämta till simskola, förskola och träningar så såg hon till att det alltid fanns nybakade bullar, palt och annan god mat i våra hem. Hon var en självklar del av allas våra liv och hennes värme, kloka råd och positiva syn på livet lämnar ett stort tomrum.
Saknaden efter vår älskade mamma Britt kommer alltid att vara stor men de positiva minnena lever för alltid kvar.
Lena och Birgitta med familjer