Arkivrådet fil.dr Ann Hörsell, Kursh Gård i Lillpite, Piteå, har avlidit 61 år gammal. Närmast sörjande är maken professor Kenneth Awebro och sonen Christopher Awebro
Ann Hörsell har avlidit efter en längre tids sjukdom. Hennes mycket sällsynta sjukdom kommer nu att bli föremål för ett internationellt forskningsprojekt. Hon var uppvuxen i Katrineholm. Redan under gymnasietiden var hon yrkesverksam, då hon själv förestod ett STF-vandrarhem. Hon studerade vid Uppsala universitet och disputerade i historisk demografi 1983 på avhandlingen Borgare, smeder och änkor - ekonomi och befolkning i Eskilstuna gamla stad och fristad 1750-1850. Efter studier i bl. a arkivvetenskap sökte hon sig till Krigsarkivet där hon arbetade som arkivarie och sektionschef 1984-96. Hon hörde till en ny generation som snabbt förstod och väl behärskade datoriseringen. Flytten gick sedan norrut och till Luleå när Ann blev landstingsarkivarie i Norrbotten 1996-2001. Hon tog en aktiv del av planeringen och genomförandet av Norrbottens Minne i Luleå, men även arbetet vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Hon undervisade också vid Luleå Tekniska Universitet och ägnade sig åt Luleås lokalhistoria. Åter i Stockholm anställdes hon 2001 på Riksantikvarieämbetet som chef för ATA. 2007 kom hon till Riksarkivet som chef för avdelningen för enskilda arkiv och 2012 återvände hon till Krigsarkivet som chef och Krigsarkivarie. Hon hade precis inlett projektet att samlokalisera Krigsarkivet till Arninge när hon på våren 2014 insjuknade.
Från 1980-talet var Ann engagerad i arkivutbildningen vid Stockholms universitet, var expert i arkivutredningen 2002 och deltog i Högskoleverkets utvärdering av universitetens arkivvetenskapliga utbildningar. Med sitt långvariga fackliga engagemang i SACO-förbundet DIK, både lokalt
och centralt, bidrog hon verksamt till professionsutvecklingen.
Ann var engagerad i många föreningar och satt i styrelsen för bl.a. Svenska militärhistoriska kommissionen Karolinska Förbundet, Personhistoriska samfundet och Kungliga Biblioteket. Under åren övergav hon aldrig forskningen och publicerade mycket, särskilt inom det militärhistoriska området och eftersom hon var mycket språkkunnig publicerade hon sig gärna internationellt på olika språk
Ann var omvittnat en kunnig och entusiastisk person som ivrigt grep sig an alla arbetsuppgifter med mycket gott resultat. Ett exempel på detta är den kulturhistoriska renoveringen av Kursh Gård som skedde 2007-2009, där hon fick användning för sin kulturhistoriska kompetens, men också sitt praktiska handlag, Hon hade jägarexamen och var en mycket god skytt. Hon bemötte alla, grannar, kollegor, forskare och militärer, oavsett rang, på ett rakt och okonstlat sätt och visade gång på gång sitt personliga engagemang.