Överstelöjtnant Anders Lindfors, Stockholm, har avlidit. Han efterlämnar hustru Lindvi, född Bergman och fyra söner samt syskon med familjer. Han var född 1930 i Vojakkala som åttonde barn av 13 efter Zakarias William och Lina Lindfors på Revonsaari. Idag finns fyra av syskonen kvar, varav tre i Norrbotten.
Efter sexårig folkskola och ettårig handelsskola sökte han in vid försvaret som volontär 1947, som flera av den tidens unga pojkar gjorde. Anders tilldelades Luftvärnet Lv 7 i Luleå. Efter grundutbildningen fick han förflyttning till Lv 3 i Norrtälje. Samtidigt kunde han gå på Försvarets läroverk i Uppsala och avlägga studentexamen i mitten av 1950-talet. Därefter fortsatte officersstudierna vid Karlberg och Krigshögskolan. Han hade en god fallenhet för det pedagogiska och gott ledarskap och trivdes bra med sina uppgifter med årsklasserna på regementena. Nu blev också tjänstgöringen flyttad till Luftvärnets utbildningsavdelning i Militärhögkvarteret på Östermalm i Stockholm. Under några år på 1970-talet kunde han återvända till Lv 7 i Luleå som stabs- och divisionschef. Särskilt trivsamt var det naturligtvis att få vara tillbaka i Norrbotten och den bekanta arbetsplatsen med gamla kamrater, naturen och släkten.
Dessutom var han glad att kunna visa upp sitt hemlän för sin växande familj. Pojkarna kom att få en fin uppväxttid med nya kamrater i Luleå. Anders maka Lindvis släkt har också en stark Norrbottensförankring.
Hennes far Gunnar Bergman skrev till exempel en fascinerande bok, ”Med kursläde Kalix-Waldemarsudde,” om släktens liv och verksamheter på 1800-talet.
I äktenskapet rådde alltid en god sammanhållning och en varm känsla för familjen. Den stora lyckan var naturligtvis pojkarna, som växte till i antal och ålder. Anders själv hade ju sin känsla för syskonkärlek inom en stor familj från barndomen.
Så småningom återvände Anders till huvudstaden som överstelöjtnant och Lindvi kunde återuppta sitt yrke som sjuksköterska.
På sommarstället med många byggnader ute på det sköna Väddö i Roslagen har Anders med sin familj kunnat avnjuta sina lediga tider. Dit var även vi, Anders syskon, välkomna på sommarbesök. Det fanns alltid plats i någon av de små stugorna eller i stora huset.
För en del år sedan var jag, Lennart, dit ut en vårdag med Anders och Lindvi för att sätta ut sommarblommor på familjens och Lindvis mors grav. Där ute vid den ljusa 1800-talskyrkan vid Väddö kanal kommer också vår käre bror att få sin sista viloplats.
Vi önskar Anders en fridfull vila i en trygg hamn i familjegraven.
Mikael, Margaretha, Per-Olof och Lennart med familjer och syskonbarn