– Fast man kan säga att det var under 2000-talet som det har arbetats lite hårdare med den, säger före detta byaåldermannen Birger Sundström, från Björsbyn.
Nu är det hemma hos honom som intresserade kan hitta boken.
– Vi har tryckt upp den så vi har ett tag och sedan kan vi alltid trycka upp mer om det skulle behövas, säger Birger.
Han kan berätta att i stort sett hela byn har medverkat till bokens tillkomst och det kan man förstå för i boken om Björsbyn finns i stort sett allt om byn redovisat både när det gäller invånare och mark och näringar så långt tillbaka som till 1400-tal.
Fiske- och jordbruksby
– De flesta byar runt om i Luleå kommun har gett ut böcker om just sin by men det som är unikt med Björsbyn är att det är en fiske- och jordbruksby, säger Birger.
– Byn är porten till Luleå älv, en riktig kustby, säger Birger Sundström. Det har getts ut en bok tidigare av kyrkoherden Albert Nordberg och här har hans material bearbetats vidare av Anders Sandström och han även kommit ytterligare lite längre tillbaka i tiden. Tidigare än till 1500-talet är det svårt att komma även om det gjorts arkeologiska utgrävningar och rester från medeltida husgrunder hittats i Björsbyn.
– Mynt hittades i marken men spåren visade också att alla byggnader från den tiden blev nedbrända, säger Birger.
Kronan tillhörde Björsbyn
– Byn har varit betydligt större till ytan förr i tiden. Den har försvunnit till två tredjedelar, första gången Björsbybönderna upplät mark till staden var 1689 och det var området som i dag heter Kronan och där det just nu håller på att byggas höghus, berättar Birger.
Dessutom har områdena Björkskatan och Porsön också ingått i byns marker. Ja, byn har haft sin mark så långt som till Svartön, det vill säga hela SSAB-området och nuvarande Svartöstaden ända till Altappen.
Björsbyborna hade förr sitt fiske strax söder om dåvarande NJA-kajen.
– Det var en riktig idyll när vi bybor bedrev laxfiske där, berättar Birger och visar en bild från slutet på 1940-talet där han själv deltar i fisket.
– Förr i tiden auktionerades fiskevattnen ut och som en anekdot kan berättas att Norrbottens-Kurirens Rudolf Isaksson ropade in mer än tio procent av fiskevattnen år 1919, berättar Birger Sundström.
Björsbyn hade egen hamn
Kustlinjen var förstås en helt annan förr och en gång i tiden gick det till och med att segla in till Gammelstad där Luleå stad då var belägen. Vattenvägen passerade Björsbyn och där har funnits både en hamn och skeppare.
– Men resterna av hamnen fylldes igen när fängelset byggdes på Porsön och det ska visst ligga ett förlist skepp här utanför, det fanns utmärkt på gamla kartor, berättar Birger.
Som sagt var det finns en hel del att veta och inte minst läsa om Björsbyn för intresserade.
– Boken finns hos mig annars går det bra att fråga i stort sett vem som helst i byn om boken,säger Birger Sundström, Björsbyn.
Luleåbon Rolf Johansson, vars far är från Björsbyn, var redaktör för boken.