Gunvor Juhojuntti (f. Westerberg) har som tidigare meddelats hastigt avlidit vid en ålder av 86 år.
Gunvor växte upp i den långa byn Sattajärvi strax söder om Pajala, som äldst i en skara av sju syskon. I sin ungdom arbetade hon under flera år i familjens lanthandel hemma på gården i Sattajärvi. Hon bodde även en tid i Kiruna, där hon arbetade i en bokhandel. Efter flytt till Luleå träffade hon sin blivande make och livskamrat Göte. Vi söner föddes och familjen bodde under ett antal år på Bergnäset i Luleå. Vid slutet av 1970-talet flyttade familjen till Götes hemgård i Säivis, utanför Haparanda, där Gunvor skulle komma att bo under resten av sitt liv.
Gunvor tyckte om handarbete och under åren stickades det många tröjor och vävdes många mattor, till glädje och nytta för familjen. Hon gillade även att laga mat och att baka bröd i alla dess former, julbaket började redan under hösten och det räckte sällan med sju sorters kakor till julbordet. Inredning var ett annat intresse och maken Götes snickerikunskaper sattes ofta på prov när något fint önskades till hemmet. Det fanns även får, getter och hundar hemma på gården i Säivis, till Gunvors glädje.
Vi söner minns familjens bilsemestrar i Sverige, Norge och Finland – och har även hört om hennes och Götes bröllopsresa i en Amazon kombi genom Finland. Senare skulle Gunvor även åka på mer långväga resor, till Tyskland, Skottland, Italien och Grekland. Hon tyckte även mycket om att besöka hembyn Sattajärvi. Trots att hon skulle komma att bo så många år vid kusten blev hon aldrig någon båtfantast, även om det ibland gick att locka henne ut på sjön, när vindarna inte ruskade om träden alltför mycket hemma på gården.
Vi minns även många fikastunder tillsammans med släkt och vänner, en form av samvaro som Gunvor uppskattade mycket. Hon var en god lyssnare som aldrig tröttnade på att höra berättelser om andras förehavanden. Hon ville också följa med i vad som hände ute i världen, TV-nyheterna fick inte missas. Att titta på långfilmer var ett annat nöje och hon var sällan den som gick först till sängs, hon ville vara med så länge vi andra var vakna.
Hon har lämnat familjen i stor saknad och vi vill tacka er alla som deltog vid hennes begravning och hjälpte till med att göra denna till ett vackert avsked.
Sönerna Stigbjörn och Niklas