Den här torsdagen kunde Kuriren berätta om Sven Strömberg, 59, som har sitt liv i Hatten. Det är en by med en enda gård långt ute i skogen. Där bor Sven med 15-årige hunden Nicke av blandrastyp.
– Ensamt? Nej, jag trivs och har fullt upp. Jag får i stället fobier om jag är för länge bland folk, säger Sven med ett skratt.
På den glest trafikerade skogsvägen mitt mellan Harads och Kåbdalis dyker vägskylten Hatten 2 upp.
Den smala grusvägen leder till en enda gård mitt i skogen. Där lever mångsysslaren Sven Strömberg ensam med sin hund Nicke.
– Jag trivs med ensamheten. Faller andan på kan jag alltid åka och hälsa på bekanta och det räcker gott, säger Sven och sätter vant på kaffepannan. För han är gästfri och väldigt social trots att han föredrar ett eremitliknande liv.
Sven är född i Hatten. Byn är döpt efter närliggande bergen Storhatten och Lillhatten som fått namnen av sin säregna profil. I byn med en enda gård har det faktiskt funnits en skola fram till 1920-talet, dit de stora barnkullarna från närliggande byar vandrade på skogsstigar.