Det är tidig morgon den 15 juli 2007 när slumrande Överkalixbor väcks av tre tunga knallar från en grovkalibrig revolver. En 28-årig man avlider och skjutningen leder till en omfattande rättsprocess.
Försvaret för fram en invändning om nödvärn när det är dags i rätten och pekar på att den åtalade attackeras i sitt hem, att besöket sker mitt i natten och att angriparna är beväpnade. Men även att den utsatte skriker "stanna", innan ett varningsskott avlossas.
Det mesta kommer att handla om avstånd. När och i vilket skede skotten avlossas.
Hovrättens utslag blir åtta års fängelse för dråp. Ett fängelsestraff som sedan länge är avtjänat.
Men nu vill den i dag 50-årige mannen att domen rivs upp. Han anser sig ha blivit felaktigt dömd och på fredagen lämnades en ansökan om resning in till Högsta domstolen.
– Det handlar om en upprättelse som var viktig för människor som redan har gått bort, av mina nära och kära. Men den är ännu viktigare för dem som fortfarande finns kvar, säger 50-åringen som påpekar att arbetet med ett resningsförfarande påbörjades för tio år sedan, när han avtjänade fängelsestraffet.
Ett arbete som leds av advokatbyrån Advokaterna Hurtig och Partners.
En rekonstruktion har genomförts i Kangis där dramat utspelade sig, av de pensionerade polismännen Jan Olsson och Sonny Björk.
Den först nämnde är en levande legend. Han har varit delaktig i ett stort antal omtalade fall genom åren och fanns med i gruppen av utredare vars arbete ledde till en friande dom för Kaj Linna.
Sonny Björk har samma status som före detta kriminaltekniker. Han har medverkat i en rad mycket omtalade brottsutredningar, bland annat polismorden i Malexander.
De två polismännen är eniga i sitt omdöme om Kangisfallet: den 50-årige mannen dömdes på felaktiga grunder.
– Det som öppnade ögonen, det var självklart det här med avståndet. Det är ytterst sällan, när man tittar på ett ärende, som man hittar något som är så pass påtagligt som visar att det är fel, säger Jan Olsson efter rekonstruktionen i Kangis.
Kärnan i målet är skjutavståndet, konstaterar Olsson vidare. För att kunna anföra nödvärn.
– I hovrättsdomen står det så här: det är ett avstånd på minst tio meter. Det har man slagit fast. Sedan vet man att det går bara inte. Det är totalt obegripligt och chockerande faktiskt.
Att hovrättens slutsatser leder till ett åttaårigt fängelsestraff är inget annat än en rättsskandal, menar Sonny Björk, som i dag jobbar som forensisk konsult.
Han pekar på en rad omständigheter, bland annat vittnesmålet från en sakkunnig.
– När jag fick förfrågan att titta på det här såg jag att det var fel, att det var uppåt väggarna. Domstolen har dragit helt felaktiga slutsatser. Det är det som är skrämmande, säger han och för fram på fynd på offrets kläder.
Spår av krut och koppar som visar att skjutavståndet inte kan ha varit längre än fyra meter.
Vid en skada är tätheten ännu större vilket kan indikera på ett skjutavstånd på under två meter, anser Björk, och slår fast att hovrätten har lutat sig mot uppgifterna från ett kvinnligt vittne.
I resningsansökan anför den 50-årige mannen även en rättsmedicinskt granskning av fallet, utfört av företaget Fria rättsläkarna. Den visar en helt annan sanning än den ansvarig rättsläkare tidigare presenterat.
Experterna menar att 28-åringen kan ha förflyttat sig uppemot 20 meter trots att en kula genomborrade hjärtat.