80 år fyller den 8 maj professor emeritus Olavi Korhonen, Boden. Han kom 1941 som krigsbarn från Åbo i Finland. På grund av bombningar mot staden under vinterkriget och faderns död vid fronten på Karelska näset blev modern tvungen att sända sonen till en tryggare tillvaro i Sverige. Han kom då till en omtänksam familj i Jörn, där han växte upp.
Efter ungdomsåren i Jörn och realexamen där följde 1955 gymnasiestudier vid Fjellstedtska skolan i Uppsala med dess helklassiska inriktning, det vill säga med Antikens och Bibelns språk bland ämnena. Där togs studentexamen 1959. Sedan följde studier i teologi, nordisk och jämförande folklivsforskning och finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Teol kand avlades 1964 och fil kand 1966. Samiska och finska blev huvudämnena i språkutbildningen. Snart kom erbjudandet att åren 1965-1968 vara assistent åt professorn och nomadskolinspektören Israel Ruong i Uppsala, Det gällde olika läromedelsprojekt och medverkan i fortbildningskurser för nomadskollärare. På 1960-talet gjorde Korhonen även en översättning av Andreas Labbas bok "Anta" till svenska, som utgavs 1969.
Efter familjens flytt till Jokkmokk 1969 passade utbildningen bra för tjänsten som den förste kyrkoherden för samer i Luleå stift åren 1970-1974. Bostadsorten var Jokkmokk men verksamheten bedrevs i hela det samiska området. Bland åliggandena ingick undervisning på samiska språkkurser på akademisk nivå 1971-1977 vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk. Läsåret 1973/1974 studerade Korhonen själv sydsamiska för professor Knut Bergsland vid Oslo universitet. Från 1974 deltog han i projekt vid Länsskolnämnden för utgivning av läromedel på nord-, lule- och sydsamiska. Egna större arbeten från denna tid är en nordsamisk (1973) och en lulesamisk ordbok (1979). Nordiska samekonferensen grundade 1971 en samisk språknämnd, för vilken Korhonen blev ordförande 1971-1974. När Same-Ätnams språkutskott bildades 1972 kom uppgiften att för en tid vara utskottets ordförande. Arbetet inriktades på aktivering av språkstudier och språkdokumentation. Även kurser i studieförbundet Vuxenskolans regi gavs på olika håll, bland annat i umesamiska i Malå.
När en samisk institution och ett lektorat i samiska skapades vid Umeå universitet 1975, blev samisk forskning framtidsuppgiften. Under första halvåret 1975 kom även ett deltidsuppdrag att som tillförordnad professor i samiska aktivera ämnet vid Uleåborgs universitet. Kontakter fanns sedan tidigare med Skolöverstyrelsen som ville förnya läroplaner och ge fortutbildning. Därvid genomfördes en utredning om samisk undervisning i skolor på Nordkalotten.
Efter disputation 1982 över ett ämne om samisk språk- och kulturkontakt erhöll Korhonen 1983 professuren i samiska, som även innefattade samisk kultur. Kulturella företeelser återspeglas ofta i språkets termer och i ortnamn. Det förhållande har genomgående varit ämnen för utforskning i Korhonens tryckta arbeten. Under årens lopp har jubilaren kallats till medlem i svenska och finska akademier med inriktning på språk eller kultur. Pris för utförd forskning erhölls bl.a. från Kungl Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala, år 1982 och 2017, och från Stiftelsen språk och kultur, Umeå, 2002. Vid dialektarkivet i Umeå (DAUM) reviderade Korhonen under några år samiska ortnamn till gällande stavning för topografiska kartor över fjällområdet, som Lantmäteriet publicerar. Även arbete med ett slutligt rättstavningssystem för umesamiskan har varit en angelägen uppgift under senare år.
Under många årtionden och med början 1963 genomförde Korhonen ett stort antal resor för inspelning av språk och kultur i samebygder i Norden. Intensivast skedde det åren 1965-1969 i väglösa byar i Tanaälvdalen i samarbete med kollegor vid Institutionen för religionsvetenskap och folkloristik vid Åbo universitet. Banden från olika delar av Sápmi kan räknas i fyrsiffriga tal och finns nu tillgängliga för forskning i fem större nordiska arkiv. De innehåller de mest skilda aspekter på samiska traditioner och samiskt liv.
Närmare pensionering erbjöds även medverkan i arbete med kyrklig litteratur på samiska för Svenska kyrkan. Det började i ett projekt för en lulesamisk översättning av Nya testamentet (2003) och utarbetande av en psalmbok (2005). Senare tillkom även en nordsamisk psalmbok. Bibelsällskapen i Sverige och Norge har nu även startat ett arbete för översättning av Gamla testamentet till lulesamiska. I det medverkar språkligt skolade samer från de båda länderna. Med studier i bibelns grundspråk och i samiska var projektens olika uppgifter lämpliga.
Efter en sammanlagt tre decennier lång verksamheten vid Umeå universitet utför jubilaren ännu samisk forskning, även om praktiska göromål vid villa och sommarbostad kräver sin tid. Däremot räcker inte tiden till för teckning och målning, som varit ett intresse från ungdomen. Från de första akademiska kurserna på 1970-talets början och via samiskans stegvisa modernisering är språket nu ett etablerat ämne vid flera universitet i Norden och har nått stabilitet i undervisning, litteratur och massmedia. Under hela denna utvecklingsperiod har jubilaren fått förmånen att vara med.
Han firar nu sin 80-årsdag tillsammans med sina närmaste.