Oklart nÀr jÀtteproppen i Suez kommer loss

Försöken att fÄ loss det gigantiska fartyget Ever Given i Suezkanalen intensifieras. Men bÀrgningsbolaget tror pÄ en lösning först i nÀsta vecka. Först skylldes olyckan pÄ starka vindar. Nu kommer andra förklaringar.

Ever Given sitter fast pÄ tvÀren över Suezkanalen.

Ever Given sitter fast pÄ tvÀren över Suezkanalen.

Foto: ©Maxar Technologies/AP/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2021-03-27 06:47

Kontrollen över Ever Given gick förlorad pÄ tisdagen och det 400 meter lÄnga cointainerfartyget rÀnde in i sandkanten i Suezkanalens södra och smalare del. DÀr sitter fartyget fast och spÀrrar kanaltrafiken mellan Medelhavet och Röda havet.

Ever Given Àr lika lÄng som tvÄ Turning Torso, Sveriges högsta hus. Nu stÄr den fastkilad pÄ sniskan dÀr kanalen bara Àr cirka 200 meter bred.

Ombord finns runt 20 000 containrar lastade högt upp pĂ„ dĂ€ck. VindfĂ„nget Ă€r enormt, varför vindteorin lanserades initialt.

– Starka vindar och vĂ€derfaktorer var inte huvudorsaken till att fartyget strandade, det kan ha funnits tekniska och mĂ€nskliga fel, sade den egyptiska kanalmyndighetens chef Osama Rabie under en presskonferens i Suez pĂ„ lördagen.

Hopp om högvatten

Enligt Osama Rabie kan fartygets roder röra sig. Propellrarna gick runt sent pÄ fredagskvÀllen, men inte pÄ full fart.

Han utesluter inte att Ever Given kan komma loss i helgen. Det hÀnger pÄ hur fartyget svarar pÄ tidvattnet.

Hoppet Àr vÄrrelaterat högvatten i dagarna ska hjÀlpa till. NÀsta högvatten dröjer ett par veckor.

Tills vidare fortsÀtter anstrÀngningarna med att frilÀgga fören med stora grÀvmaskiner. NÀr det blir lÀge kommer en armada bogserbÄtar dra Ever Given i aktern och rÀta upp henne.

Ett tÀnkbart scenario Àr att med kranar börja lossa containrar för att fÄ bjÀssen att lyfta. Men de kraftfulla vindarna och tidvattnet komplicerar saken. Idén att via flygmaskiner lyfta bort containrar avfÀrdas av Osama Rabie.

Allt mÄste klaffa

Ever Givens japanska Àgare hoppades pÄ goda nyheter redan under lördagen.

– Vi fortsĂ€tter att ta bort sediment, med extra muddringsverktyg, sade Yukito Higaki, ordförande i företaget Shoei Kisen enligt lokala medier.

– Fartyget tar inte in vatten. Det Ă€r inga problem med rodret eller propellrarna. NĂ€r den Ă€r fri, sĂ„ borde den kunna köras.

Ett nederlĂ€ndskt specialistföretag, Smit Salvage, bistĂ„r med bĂ€rgningsarbetet. Företaget bedömer att Ever Given kan komma loss först i början av nĂ€sta vecka – förutsatt att ingenting gĂ„r fel.

– Vi siktar pĂ„ att fĂ„ det gjort efter helgen. Men det bygger pĂ„ att precis allting fungerar perfekt, sĂ€ger Peter Berdowski, vd pĂ„ Boskalis som Ă€ger Smit Salvage, i nederlĂ€ndsk tv.

Stora mÀngder sand

Kanalmyndigheten uppskattar att 15 000–20 000 kubikmeter sand mĂ„ste grĂ€vas bort för att skapa en rĂ€nna pĂ„ 12–16 meter.

– Fören sitter verkligen fast i den sandiga leran, men aktern har inte tryckts in helt i leran, vilket Ă€r positivt. Vi kan försöka anvĂ€nda den som en hĂ€vstĂ„ng för att fĂ„ loss det, sĂ€ger Peter Berdowski.

Hittills har Ever Given hindrat över 300 vÀntande fartyg frÄn att passera en av vÀrldens viktigaste farleder, med stora kostnadsökningar för vÀrldshandeln som följd. En normal dag passerar varor till ett vÀrde av motsvarande 93 miljarder kronor genom kanalen, enligt sjöfartstidskriften Lloyd's List.

En del fartyg har redan dirigerats om via Godahoppsudden i Sydafrika pĂ„ sina fĂ€rder mot Europa eller Nordamerika. Ett exempel Ă€r Ever Greet – systerfartyg till Ever Given – som fĂ„r ytterligare tolv dagar att nĂ„ sin destination.

Fakta: Fartyg pÄ sniskan

Det 400 meter lĂ„nga containerfartyget Ever Given, lastat med cirka 200 000 ton gods, blockerar sedan i tisdags Suezkanalen, en av vĂ€rldens viktigaste farleder för sjöfrakt.

Under en sandstorm kilade fartyget fast sig i sandstranden lÀngs kanalen och stÄr nu pÄ snedden rakt över passagen. Men vinden behöver inte vara huvudorsaken. Utredningen ska Àven titta pÄ eventuella tekniska eller mÀnskliga fel.

Suezkanalen Àr en sjöfarled som förbinder Medelhavet och Röda havet, och gör det möjligt att fÀrdas mellan Europa och Asien utan att runda Afrika.

I snitt passerar 1 550 fartyg genom kanalen varje mĂ„nad (under 2020 sammanlagt 18 597 fartyg).

Bulkfartyg stÄr för omkring 30 procent av transporterna, följt av containerfartyg, som stÄr för 25 procent. Oljetankrar stÄr för 15 procent.

KĂ€lla: Reuters, AFP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!