Höjningen av styrrĂ€ntan var större Ă€n vĂ€ntat och den största i Sverige sedan bankkrisen i början av 1990-talet. Men för att fĂ„ rĂ€tsida pĂ„ den skenande inflationen behövs det troligen tvĂ„ rĂ€ntehöjningar till i nĂ€rtid â 50 punkter upp i november och ytterligare 25 punkter i februari nĂ€sta Ă„r â tror Stefan Ingves.
Om detta verkstÀlls skulle styrrÀntan ha höjts frÄn noll till 2,50 procent inom loppet av nio mÄnader.
En rejÀl smÀll för hushÄllen
RÀntehöjningarna blir en rejÀl smÀll för hushÄllen, sÀrskilt de högt belÄnade med smÄ marginaler. Och de brottas redan med en rejÀl dos förlorad köpkraft i den skenande inflationen, dÀr konsumentpriserna stiger betydligt snabbare Àn lönerna.
I kombination med en global konjunkturnedgÄng och energikris i EU rÀknar Riksbanken med att detta utmynnar i ett BNP-fall pÄ 0,7 procent och en ökad arbetslöshet nÀsta Är. Bostadspriserna vÀntas till slutet av 2024 ha fallit med cirka 20 procent frÄn toppen, medan bygginvesteringarna vÀntas dyka med nÀstan 20 respektive 15 procent under 2023 och 2024.
ââDet kan naturligtvis vara skillnad mellan enskilda bolĂ„netagare och hushĂ„llssektorn i vid mening. Men en 20-procentig prisförĂ€ndring ska nog de allra, allra flesta klara av, sĂ€ger Ingves.
TT: Ăr det en kris vi gĂ„r igenom nu?
ââDet Ă€r inte en kris om man tittar pĂ„ konjunkturen. I och för sig rĂ€knar vi med att det gĂ„r lĂ„ngsammare i svensk ekonomi under nĂ€sta Ă„r, men det Ă€r inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt en kriskonjunktur, sĂ€ger Ingves.
ââNu ska vi hantera den hĂ€r frĂ„gan pĂ„ ett bra sĂ€tt sĂ„ att det inte blir Ă€nnu mer bekymmersamt lĂ€ngre fram, tillĂ€gger han.
För mycket, för sent, tycker Annika Winsth, chefsekonom pÄ Nordea, om rÀntebeskedet.
ââSĂ„ sent som i februari sa Riksbanken att rĂ€ntan skulle ligga still till 2024. Nu har de istĂ€llet chockhöjt den. Det Ă€r svĂ„rt för skuldsatta hushĂ„ll och företag att anpassa sig.
"De var sena pÄ bollen"
Om Riksbanken istÀllet hade börjat höja rÀntan i lugnare takt för flera Är sedan hade de inte behövt ta till sÄ stora höjningar nu, anser hon.
ââDe var sena pĂ„ bollen och dĂ„ fĂ„r de sparka extra hĂ„rt pĂ„ den, och det kĂ€nns, sĂ€ger Winsth.
Extremt bistert för hushÄllen och företagen, men ocksÄ ett helt nödvÀndigt rÀntebeslut, tycker Robert Bergqvist, seniorekonom pÄ SEB.
ââVi har ett allvarligt inflationsproblem, inflationsförvĂ€ntningarna ligger fortfarande för högt och Sverige behöver fĂ„ upp rĂ€ntan sĂ„ att inte penningpolitiken fortsĂ€tter att stimulera, sĂ€ger han.
Inflationen vÀntas toppa nÀra 11 procent i början av 2023, enligt Riksbankens prognos. Och Àven om man rensar bort de turbulenta energipriserna i skuggan av Ukrainakriget och det strypta ryska gasflödet till EU vÀntas inflationen fortsÀtta uppÄt till 8 procent i vinter.
NivÄerna kan jÀmföras med Riksbankens inflationsmÄl pÄ 2 procent.
Perioden av nollrÀnta bakom oss
Ingves ser ingen tydlig retrÀtt nedÄt för styrrÀntan framför sig, inte ens om inflationen lugnar ned sig om ett par Är.
ââVi rĂ€knar med att rĂ€ntenivĂ„n kommer att vara högre jĂ€mfört med tidigare under ganska mĂ„nga Ă„r â nĂ„gonstans omkring 2,50 procent. Men det Ă€r inget vi kan veta, nĂ€r det gĂ€ller mĂ„nga Ă„r framĂ„t i tiden. Samtidigt tror vi att vi har perioden med nollrĂ€nta eller minusrĂ€nta bakom oss, givet den höga inflation som vi ser i mĂ„nga lĂ€nder i dagslĂ€get, sĂ€ger Ingves.
Ingves höjer samtidigt ett varningens finger till den tilltrÀdande regeringen. Ett slopat amorteringskrav vore ett stort misstag, varnar han.
ââOm enskilda hushĂ„ll fĂ„r bekymmer fĂ„r de reda ut det med sin bank, hur de ska hantera den frĂ„gan. Kan man inte betala sĂ„ kan man inte betala och dĂ„ Ă€r det en frĂ„ga mellan lĂ„ngivare och lĂ„ntagare, sĂ€ger Ingves.
ââMen att förestĂ€lla sig en vĂ€rld dĂ€r man generellt slutar att amortera nĂ€r man höjer rĂ€ntan Ă€r inte ett rimligt sĂ€tt att gĂ„ tillvĂ€ga, tillĂ€gger han.
Det Àr Àven viktigt att den kompensation till hushÄll och företag som diskuteras för att de ska klara de höga elpriserna i vinter begrÀnsas i tid, anser han.
ââDet Ă€r en sak att införa ett stöd. Det brukar vara en helt annan sak att krypa ur det lĂ€ngre fram, sĂ€ger han.