Sverige ser ut att bli det enda landet i EU med negativ BNP-utveckling i Är, minus 0,8 procent. Bakom denna dystra Ärssiffra döljer sig tre kvartal i rad med krympande ekonomi, enligt EU-kommissionens vinterprognos.
Och ÄterhÀmtningen 2024 blir svag, Àven dÄ verkar Sverige placera sig i botten med en tillvÀxtprognos pÄ 1,2 procent.
ââDet Ă€r bĂ„de anmĂ€rkningsvĂ€rt och allvarligt. Sverige blir ju fattigare om det hĂ€r intrĂ€ffar. Det pĂ„verkar oss alla, sĂ€ger Mikael Damberg.
ââDet allvarliga Ă€r att regeringen verkar sakna en plan för den hĂ€r lĂ„gkonjunkturen, tillĂ€gger han.
RÀntekÀnsliga hushÄll en förklaring
Elisabeth Svantesson, pÄ vÀg till en middag med sina kvinnliga EU-kollegor och ECB-chefen Christine Lagarde pÄ mÄndagskvÀllen, tonar dock ned dramatiken i EU:s vinterprognos.
ââPrognosen Ă€r i linje med den vi sjĂ€lva presenterade i december, sĂ€ger hon.
Regeringens decemberprognos för 2023 lÄg pÄ minus 0,7 procent.
Hög skuldsĂ€ttning och rĂ€ntekĂ€nsliga hushĂ„ll Ă€r en förklaring till utvecklingen, enligt Svantesson. RĂ€ntehöjningarna trycker ned konsumtionen. Till detta kommer fallande bostadspriser, som lagt en vĂ„t filt pĂ„ bostadsinvesteringar â en viktig drivkraft bakom svensk tillvĂ€xt.
Hennes slutsats av mĂ„ndagens nya prognos frĂ„n EU-kommissionen Ă€r att högsta prioritet fortfarande Ă€r att fĂ„ ned inflationen i Sverige â som lyfte till 12,3 procent i december enligt Statistiska centralbyrĂ„n (SCB).
ââDet Ă€r centralt. NĂ€r hushĂ„llen ser att inflationen gĂ„r ned till mer normala nivĂ„er kommer man vĂ„ga investera och konsumera, sĂ€ger hon.
Damberg tycker dock att regeringen har bromsat ekonomin i onödan, bland annat genom att dra in den förra S-regeringens investeringsstöd till bostadsbyggande och genom att inte höja statsbidragen till kommunerna ytterligare.
TT: Men Àr inte regeringen bakbunden av en hög inflation?
ââDet gĂ€ller att göra rĂ€tt saker, sĂ€ger Damberg.
"Felaktig prioritering"
Han tycker regeringen borde ha stoppat den automatiska höjningen av inkomstgrÀnsen för statlig skatt.
ââAtt lĂ€gga 13 miljarder kronor pĂ„ de mest högavlönade i vĂ„rt land var en felaktig prioritering, sĂ€ger Damberg.
Han vill att Svantesson (M) nu gÄr ut och berÀttar vad planen Àr.
TT: Men har inte den förra S-regeringen ett ansvar för hur ekonomin ser ut?
ââDet hĂ€r Ă€r ju en prognos pĂ„ framtiden. Jag kan bara konstatera att det finns fortfarande möjlighet att pĂ„verka framtiden, men dĂ„ gĂ€ller det att agera, sĂ€ger Damberg.
Det kan, om det behövs, sluta med att det kommer mer stödÄtgÀrder, enligt Svantesson.
ââVi lade ju en svagt Ă„tstramande budget för 2023 för att faktiskt ha ett handlingsutrymme om konjunkturnedgĂ„ngen skulle bli djupare, sĂ€ger hon.
TT: Vad kan bli aktuellt?
ââDet beror pĂ„ hur konjunkturen utvecklas och det Ă€r först om konjunkturnedgĂ„ngen blir djupare Ă€n vad prognoserna visar. Men vilken typ av insats man gör beror ocksĂ„ pĂ„ vad det beror pĂ„.
DÄlig tillvÀxt per capita
Hon tycker samtidigt det Àr viktigt "att ha blicken framÄt". Enligt Svantesson har Sverige lÀnge prÀglats av dÄlig tillvÀxt per capita lÀnge, med en svag produktivitetsutveckling sedan 2014.
ââHĂ€r finns det mer att göra med reformer, mer lĂ„ngsiktigt. Vi har ocksĂ„ sagt att vi ska tillsĂ€tta en produktivitetskommissionen, dĂ€rför att Sverige mĂ„ste fĂ„ upp produktiviteten. Det Ă€r nyckeln till att öka tillvĂ€xten pĂ„ sikt, sĂ€ger hon.
ââProduktiviteten i Sverige har varit alldeles för lĂ„g jĂ€mfört med andra lĂ€nder.
Den produktivitetskommission som planeras ska titta bÄde pÄ offentlig och privat sektor och Svantesson hoppas det utmynnar breda reformer.
ââDet handlar om allt frĂ„n skatter till arbetslinjen, sjĂ€lvklart. Men det handlar ocksĂ„ om utbildning och strukturreformer, för att fler ska driva företag och att företag ska kunna vĂ€xa i Sverige, sĂ€ger hon.