I den allmänna debatten hävdas ofta att EU:s strukturfonder är verkningslösa och till och med skadliga. Det bästa vore därför enligt vissa företrädare för näringslivet och massmedia att tacka nej till fonderna och använda pengarna till något annat. Vi har under lång tid utvärderat dessa fonder och vilken påverkan de har på regioner och företag och vi vet att den negativa bilden inte stämmer. Vi bygger denna slutsats på de utvärderingar av strukturfonderna vi har genomfört sedan 1995.
Vi har genomfört ett stort antal utvärderingar av resultat och effekter av program som finansieras av strukturfonderna. Exempelvis analyserade vi mellan 2008 och 20111 de norrländska programmen inom regionalfonden och i år avslutat en stor studie av förutsättningarna för att de regionala utvecklingsprogrammen leder till positiva effekter på regioner och företag. Den samlade bilden är att strukturfonderna gör skillnad och är fungerande verktyg för att utveckla näringsliv och företag. Vi vill samtidigt understryka att vi stött på avskräckande exempel. Men den övergripande slutsatsen är ändå att fonderna ger effekt och har hjälpt till att utveckla företag och näringsliv.
Vilka effekter får fonderna - exemplet företagen?
Vilka effekter får de insatser som finansieras av strukturfonderna? Vi kan ta ett exempel som härrör från företagsutveckling. Projektet representerar ett relativt vanligt upplägg på insatserna för att utveckla företag med stöd av strukturfonderna. Företagen kan få hjälp med en palett av insatser för kompetensutveckling, utveckling av produkter och produktion samt marknadsutveckling. När vi studerar de företag som har deltigit i projektet visar det sig att de har utvecklat befintliga och/eller nya produkter och tjänster, men också utvecklat sin organisation samt tillverkning och vilka marknader de bearbetar. Företagen har kunnat utnyttja detta för att stärka sin konkurrenskraft, förbättrat sina möjligheter att växa och att överleva på lång sikt.
Kompetensen hos de deltagande företagens personal har förstärkts genom utbildningar som och seminarier. Genom att samla flera företags utbildningsbehov har kurserna kunnat hållas lokalt i stället för att företagen behöver skicka iväg medarbetarna långt, därmed blir produktionsbortfallet mindre. Kompetensutvecklingen innebär att personalen kan användas för bredare och mer komplicerade uppgifter. Det har gjort företagen och deras verksamheter effektivare och lett till att företagen har kunnat ta på sig mer komplicerade uppdrag och/eller kan tillverka mer kvalificerade produkter och tjänster.
Varför är den gängse bilden av fonderna och de insatser de finansierar att de saknar effekter? En huvudorsak att uppföljningarna av resultaten inte fångar vilka effekter som uppstår. Låt oss ta ett exempel utifrån insatser för att utveckla näringsliv och företag för att visa vad vi menar.
Vid uppföljning av vilka resultat som har uppstått koncentrerar man sig på att studera kvantitativa mått som antal nya företag, antal nya arbetstillfällen och antal nya produkter och liknande indikatorer. Problemet är inte indikatorerna i sig utan att majoriteten av insatserna är inriktade mot redan befintliga företag och att göra dem väl fungerande organisatoriskt och mer konkurrenskraftiga som exemplet visade. Antal nya företag eller nya arbetstillfällen är då varken bra eller tillräckliga mått på om insatserna nått framgång. En svaghet är sålunda att man ofta mäter helt andra saker än det som projekten avser att förändra och därmed inte får svar på vilka faktiska resultat som uppstått.
Hur kan man då få grepp om effekterna i företagen av insatserna? En lösning som vi använt oss av är att studera hur de företag som deltar i insatserna utvecklas organisatoriskt, affärs- och produktionsmässigt. Genom att studera hur företagen förändras kan man sedan bedöma hur/om detta i sin tur kan ha haft påverkan på konkurrenskraft, utvecklings- och överlevnadsförmåga. Det finns verktyg för att genomföra sådana analyser som vi har använt oss av. Genom att på detta sätt studera företagen får vi inte bara en mer fullständig bild av vad insatserna ger för effekter, vi får dem också snabbare. Förändringarna syns tidigare än de förändringar i produktion och produktivitet som kan bli följden av att det ”inre” livet utvecklas och förstärks.
Tittar vi på hur resultaten av de samlade insatserna följs upp och diskuteras ser det likadant ut som på företagsnivån. Kvantitativa mått dominerar. Detta trots att det är än svårare att kunna koppla förändringar i befolkningstal och bruttoregionalprodukt (BRP) till insatserna finansierade av strukturfonderna, utöver att det tar lång tid för eventuella förändringar att synas. Vi har i en studie åt Tillväxtverket testat en modell som utifrån forskningens resultat isolerar viktiga faktorer för strukturförändringar. Genom att studera om fondernas insatser är inriktade mot att förändra dessa faktorer fås en snabb och säker indikation redan under programmets livstid om det finns förutsättningar att nå de förändringar och förbättringar i strukturer som eftersträvas. Det går att redan tidigt fånga upp vart utvecklingen är på väg och göra justeringar. Detta innebär inte att vi i analyser av insatserna effekter ska sluta med att använda kvantitativa mått. Vår uppfattning är att utan kvalitativa uppgifter får man inte en god bild av vad som händer med hjälp av fonderna. Detta eftersom så mycket av det som händer i företagen inte går att mäta. Slutsatsen är i stället att båda typerna av studier behövs.