Yrkesprogram ger goda jobbmöjligheter

Snart är det dags för Norrbottens 2 500 niondeklassare att välja gymnasieutbildning. Den som väljer yrkesprogram kommer att ha goda förutsättningar för att klara sig på arbetsmarknaden.

Debattörerna pekar på att vid mer än hälften av alla rekryteringar letar företagen i Norrbotten efter en medarbetare med utbildningsbakgrund från yrkesprogram.

Debattörerna pekar på att vid mer än hälften av alla rekryteringar letar företagen i Norrbotten efter en medarbetare med utbildningsbakgrund från yrkesprogram.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Debatt2022-01-24 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att hitta medarbetare med rätt kompetens är den enskilt största frågan som hämmar företagens utveckling. Det är kanske svårt att tro när arbetslösheten är hög och 1,3 miljoner svenskar inte kan försörja sig själva. Det är förstås viktigt att välja gymnasieutbildning utifrån intresse men det är samtidigt viktigt att göra ett genomtänkt och välinformerat val. 

Våra medlemsföretag sysselsätter två tredjedelar av alla i privat sektor. Vi frågar regelbundet företagen hur deras rekryteringssituation ser ut. Vid mer än hälften av alla rekryteringar letar företagen i Norrbotten efter en medarbetare med utbildningsbakgrund från yrkesprogram. 

Men trots att det är det som flest företag efterfrågar är det allt färre som söker sig till yrkesprogrammen. För att möta arbetsmarknadens behov skulle 40 procent av eleverna behöva ta examen från ett yrkesprogram och börja jobba efter gymnasiet. Idag väljer knappt var tredje elev yrkesprogrammen. Om inget görs kommer det saknas 300 000 yrkesutbildade i Sverige till 2035.

Det här är inte bara ett problem för näringslivet i länet. Företagen är en viktig del av lösningen på de flesta utmaningar som samhället står inför. I förlängningen riskerar kompetensbristen att göra det svårare att till exempel möta klimatutmaningen eller bygga bort bostadsbristen.


Ungdomsarbetslösheten är på rekordhöga nivåer. I SCB:s arbetskraftsundersökning från september uppgick den till 24,1 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hälften av de som läser samhällsprogrammet inte gått vidare till högskolestudier efter tre år. Många av dem har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och inte sällan till en lägre lön än den med yrkesutbildning. 

Att välja en yrkesutbildning leder inte bara till jobb. Man håller även dörren öppen för högskolestudier då möjligheter till högskolebehörighet ges inom befintliga yrkesutbildningar.

Gymnasievalsperioden är även en utmärkt tid för kommunerna att fundera på hur utbudet av utbildningar matchar företagens rekryteringsbehov. Företagen måste kunna få tag i dem med rätt kompetens även i framtiden. Då gäller det att vi kan öka attraktiviteten för gymnasieskolans yrkesprogram.