Villaägarna kräver lägre elnätspriser

I Sverige rasar villaägare mot orimliga prishöjningar från elnätsbolagen. Och det i en tid då även elpriser, matpriser och räntekostnader ligger på höga nivåer. Nu måste regeringen agera och skärpa elnätsregleringen, anser debattörerna.

Debattörerna hävdar att de stora elnätsbolagen under det senaste decenniet höjt sina avgifter nästan dubbelt så mycket som samhällets genomsnittliga prisökning.

Debattörerna hävdar att de stora elnätsbolagen under det senaste decenniet höjt sina avgifter nästan dubbelt så mycket som samhällets genomsnittliga prisökning.

Foto: Anette Östlund

Debatt2024-01-25 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under det senaste decenniet har elnätsbolagen höjt sina priser dubbelt så mycket som den allmänna prisutvecklingen. De påstår att de behöver pengarna för att utveckla elnäten. Verkligheten är en annan. En stor del av pengarna går istället till rena vinster. Detta sker under svaga regleringar och en otillräcklig övervakning från Energimarknadsinspektionens sida.

De stora aktörerna Eon, Ellevio och Vattenfall är de som kammar hem de största vinsterna. Under det senaste decenniet har de höjt sina avgifter nästan dubbelt så mycket som samhällets genomsnittliga prisökning. 

En medlem i Villaägarna från Älvsbyn noterade att Vattenfall höjer priserna med 12 procent från januari 2024, jämfört med januari 2023. Det är dubbelt så mycket som inflationen för helåret 2023. 

Dessa monopolföretag brukar ligga på en rörelsemarginal på upp till 40 procent. Det är summor andra företag bara kan drömma om. Ett genomsnittligt företag har legat på omkring 8 procent. 

Energimarknadsinspektionen, som ska övervaka denna monopolmarknad, har visat sig tandlös. I domstolsprocesser förlorar de alltid mot elnätsmonopolen och har inte kunnat etablera rimliga villkor för svenska villaägare. 

Anledningen är att elnätsmonopolen har enorma ekonomiska muskler och har dessutom ett informationsövertag över Energimarknadsinspektionen. Myndigheten har i dagsläget varken tillräckliga resurser eller kompetens för att upprätthålla en effektiv prisreglering. 

Historiskt hanterades liknande monopol genom att placera dem under kommunal förvaltning. Detta gav medborgarna ändå viss möjlighet att indirekt påverka priserna genom kommunvalen. Men när det gäller privata monopol finns ingen möjlighet att påverka. Istället krävs en stark prisreglering. Men regleringen är svag och det är bara att konstatera att den avreglering som skedde 1996 är ett misslyckande.

Det finns olika sätt att reglera en monopolmarknad. Men grunden i regleringen ska vara att elnätsbolagen ska ges möjlighet att täcka kostnader för gjorda investeringar, varken mer eller mindre. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) måste nu agera; Elnätsregleringen måste förbättras eller helt omstruktureras.