Vi möts i rask takt av att världskonjunkturen försämras. Att Sverige och Norrbotten dras med i den globala konjunktursvackan är därmed ingen överraskning. Detta scenario har flera bedömare förutspått sedan en bra tid tillbaka.

Sverige är en liten, öppen ekonomi där huvuddelen av industrins produktion går på export. Globaliseringen och digitaliseringen gör att allt fler sektorer blir konkurrensutsatta. Samtidigt hackar den svenska konkurrenskraften och vi tappar marknadsandelar. Om Sverige och Norrbotten även fortsatt ska vara konkurrenskraftigt krävs ett tydligare samband mellan produktivitetstillväxt och löneökningar. När världskonjunkturen och världshandeln bromsar in är det av större vikt än vanligt att svensk industri vårdar sin konkurrenskraft och sina marknadsandelar.

I Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport upplever de svarande medlemsföretagen i Norrbotten att förväntningar på produktionsvolymer, investeringar och anställningar kommer att minska i förhållande till samma period föregående år.

I Norrbotten arbetar cirka 16.000 människor inom industrin. Till detta kommer även att industrijobb också skapar en stor ängd sysselsatta i tjänsteindustrin. Totalt i Sverige skapar varje industrijobb drygt ett jobb till i andra företag (främst tjänsteföretag) som är leverantörer till industrin. Det innebär för Norrbotten ytterligare omkring 16.000 jobb, det vill säga totalt nästan 32.000 direkt industriberoende jobb. Detta motsvarar omkring 26 procent av den totala sysselsättningen. (Norrbotten är mer industritungt än landet i genomsnitt på cirka 22 procent).

Norrbottens export uppgick till cirka 32 miljarder kronor 2018 (avser endast varor där industrivarorna står för i praktiken allt). Sannolikt är dock exporten i praktiken högre eftersom mycket ingår i varor som exporteras från andra län. Detta motsvarar drygt två procent av all Sveriges varuexport.  

Med en vikande global konjunktur har vi definitivt inte råd att chansa, utan vi måste då sträva efter en arbetskraftskostnad som ligger i nivå med våra konkurrentländer i omvärlden. Stärkt konkurrenskraft är det enda som kan skapa nytt välstånd och då måste lönerna ligga på en internationellt hållbar nivå. Därför är det av stor betydelse att den konkurrensutsatta delen av ekonomin även fortsättningsvis styr löneutvecklingen i Sverige. Med andra ord måste industrin sätta märket.

Under avtalsrörelsen 2020 kommer närmare 500 avtal för 2,8 miljoner löntagare i samtliga samhällssektorer i Sverige att förhandlas om. Att avtalen blir internationellt konkurrenskraftiga är ytterst avgörande och viktigt för Norrbotten. Detta måste vara ingångsvärdet.

Att det blir ett bra utfall av avtalsrörelsen är avgörande för tillväxten, inte minst för de många företag som verkar på den internationella marknaden. Internationell hänsyn i avtalsrörelsen är därför av stor vikt för alla invånare i Sverige. Därav står också stärkt konkurrenskraft tillsammans med större flexibilitet för företagen högst upp på Svenskt Näringslivs agenda inför Avtal 2020.