Snart är det dags att söka till gymnasiet och landets niondeklassare ställs inför ett viktigt val. Det kan kännas nervöst, för såväl ungdomar som deras föräldrar. Därför är det viktigt att tänka på att valet är långt ifrån livsavgörande. Livet erbjuder många vägval och möjligheter.
Samtidigt står vi inför en tuff och osäker framtid. Det ekonomiska läget, de snabba förändringarna i vår omvärld – det finns flera faktorer som kan skapa stress kring utbildningsvalet.
En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag i branschen ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten. Enligt vår rekryteringsenkät har företag i länet det allra svårast att hitta medarbetare, särskilt företag inom plåt & ventföretagen, installatörsföretagen och måleriföretagen. Det är just yrkesprogrammen på gymnasierskolorna som företagen samarbetar med i högst utsträckning.
Nytt för i år, oberoende av vilket gymnasieprogram niondeklassarna väljer så ingår de kurser som ger grundläggande behörighet till högskolestudier. På yrkesprogrammen är de kurserna möjliga att välja bort, men om man vill hålla dörrarna öppna för högskolestudier är det naturligtvis klokt att inte välja bort.
Landets föräldrar har under många år uppmuntrat sina tonåringar att välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Det kan handla om valmöjligheter, men också om status.
Tyvärr finns en förlegad bild av de möjligheter yrkesprogrammen ger. Förhoppningsvis vågar fler föräldrar omvärdera yrkesprogrammen, när de nu ger en grundläggande behörighet till högskolestudier. Men kanske skulle fler föräldrar också behöva tänka tanken att deras barn skulle få en högre livskvalitet, om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som en yrkesutbildning ger.
Gymnasievalet handlar om mycket mer än vilket jobb man ska ha i framtiden, men jobbfrågan är viktig. På Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl finns statistik på kommunnivå över lön och jobb relaterat till respektive gymnasieprogram. Skillnaderna är stora, både mellan program och mellan kommuner. Till exempel var alla eleverna som gick hantverksprogrammet i Kiruna etablerade på arbetsmarknaden ett år efter gymnasiet. Samma sak gäller de som gick industritekniska programmet i Kalix.