Vi kan inte ta demokratin för givet

Nästa år fyller demokratin 100 år i Sverige. Det har varit ett mödosamt projekt att nå hit och många är de kvinnor och män som kämpat.

Vi är övertygade om att vi kan lära av historien, och att vi måste lära dagens unga om historien för att de ska bli bättre rustade att möta framtidens utmaningar.

Vi är övertygade om att vi kan lära av historien, och att vi måste lära dagens unga om historien för att de ska bli bättre rustade att möta framtidens utmaningar.

Foto: Johan Rönnberg

Debatt2020-07-24 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Steg för steg har olika reformer och rättigheter bidragit till den starka demokrati vi har idag, men vi kan aldrig luta oss tillbaka helt. Historien visar hur snabbt rättigheter kan försvinna. Vi såg det i Tyskland när Hitler kom till makten och vi har flera senare exempel på tillbakagångar under tider av kris, inte minst i Europa. 


Arbetet med att förankra stödet för demokratin hos barn och unga är särskilt viktigt i kristider. För de som är unga idag väntar en svår tid i spåren av den pågående coronapandemin. FN har konstaterat att detta är en av de värsta hälsokriserna under dess 75-åriga historia, men det här är så mycket mer än en hälsokris, det är en kris som påverkar kärnan i våra samhällen. FN framhåller att krisen hotar den sociala sammanhållningen inom länder, och att det finns stor risk att vissa grupper stigmatiseras då de felaktigt blir utpekade som orsaken till smittspridningen. Beroende på hur myndigheter och politiker hanterar krisen kan tilliten till institutioner och politiskt ledarskap påverkas. 


Till Forum för levande historias uppgifter hör att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Vi är övertygade om att vi kan lära av historien, och att vi måste lära dagens unga om historien för att de ska bli bättre rustade att möta framtidens utmaningar. 


Forum för levande historia har nyligen undertecknat Deklaration för en stark demokrati som lanserats av Kommittén Demokratin 100 år för att mobilisera organisationer som på olika sätt arbetar med frågan. Under 2020-2021 genomför vi satsningar runt om i landet, med fokus på demokratistärkande arbete i skolan. 


Det finns mycket som tyder på att det demokratifrämjande arbetet behöver starta i tidig ålder. Det gäller inte minst för elever från socioekonomiskt utsatta hem. Något som vår rapport Är skolan demokratifrämjande? uppmärksammade 2019. Forum för levande historia har sedan bildandet 2003 varit en samverkanspart för skolor och lärare. Vi ser det som vår självklara uppgift att vara en del i arbetet som krävs för att göra demokratin mer motståndskraftig mot antidemokratiska tendenser. 

En viktig del i det arbetet är att väcka diskussion och reflektion kring frågor som rör demokratins olika principer och värden. I år har vi fortsatt detta arbete genom utställningen Demokrati Pågår för årskurs 4–6 och familjer med barn. Det som utmärker utställningen är att den erbjuder kunskap om demokrati som styrelseskick på en nivå som mellanstadiebarn kan relatera till, samt att den erbjuder eleverna verktyg för att stärka sina demokratiska färdigheter. 

Barnen får också höra vad personer som överlevt Förintelsen vill förmedla om demokrati till den yngre generationen. I utställningen finns ett klipp med Alexander Rothman som kom till Sverige efter att ha överlevt Förintelsen. 

Givet de utmaningar som vi står inför behövs det nu stora satsningar på demokratifrämjande insatser för barn och unga, i såväl skolan som på andra arenor. Det är viktigt inte bara för eleverna, utan också för hela den svenska demokratin. Vi behöver kraftsamla så att demokratin även blir giltig för de som står utanför den idag, och vi behöver säkerställa att dagens unga kan delta i debatten, utan rädsla för hot eller hat. Vi måste se till att demokratin inte ger vika för antidemokratiska krafter.