Efterfrågan på utbildade inom naturvetenskap, teknik och matematik, så kallad STEM, har nästan tredubblats det senaste decenniet men allt färre väljer en sådan utbildning. Regeringens kommande STEM-strategi för att öka tillgången på naturvetare och ingenjörer är en kritisk investering för framtiden.
Bristen på kompetens har flera orsaker. Alla förstår inte vad en naturvetenskaplig utbildning kan leda till och för få tjejer lockas av en karriär inom STEM. Många elever tappar tidigt intresset för matematik och naturvetenskap och bristande grundkunskaper gör det svårt att klara kraven på gymnasienivå. Det är ett misslyckande för skolan.
Forskning visar att kvaliteten på undervisningen spelar en avgörande roll för elevernas lärande. Det är stora skillnader mellan landets kommuner när det gäller lärarbehörighet och skolresultat. Elever riskerar att hamna på efterkälken och går i värsta fall ut skolan utan att någonsin ha haft en behörig mattelärare.
I Norrbottens län har andelen som väljer natur på gymnasiet minskat med 19 procent sedan 2014. Även antalet elever har minskat, tre skolklasser har försvunnit i årskurs 1. Bland mattelärarna i grundskolan har åtta av tio både legitimation och behörighet, på gymnasiet är det sju av tio. Jokkmokk ligger i topp, Arvidsjaur i botten.
Att Skolverket drar ner på antalet platser på naturvetenskapsprogrammet rimmar illa med samhällets behov av grön omställning, nya läkemedel och digitalisering.
Nu krävs en riktad satsning så alla elever från tidig ålder får tillgång till högkvalitativ STEM-undervisning, och ett kunskapslyft för studievägledare om naturvetenskapliga utbildningar och karriärvägar. Det finns en mängd kunniga naturvetare som skulle kunna göra en insats som lärare i skolan, men det faller på att lönerna inte är konkurrenskraftiga.
Hur kan Norrbotten ta vara på den potential som finns, så fler unga går vidare till högskolan och kan bidra till att stärka Sverige som innovationsland?