Kriget i Ukraina har påmint oss om hur farligt det är med en centraliserad elproduktion som lätt kan slås ut av fientligt sinnade. Kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja har hittills stått emot attackerna, men faran är långt ifrån över. En stor del av Ukrainas befolkning saknar el och många kommer att få frysa sig genom vintern.
Genom mer lokal elproduktion och lagring och ett ihopkopplat elnätverk i lokalsamhällena skulle vi få ett säkrare system i händelse av sabotage. Genom att ha en gemensam lokal energilagring och fördela elanvändningen bättre kan vi dessutom stabilisera och minska på kostnaderna. De stora problemen med överföringar över långa sträckor skulle försvinna och därmed också flaskhalsar och fluktuationer i elpriset. I Uppsala har Vattenfall i samarbete med Uppsala kommun byggt ett batterilager som har syftet att jämna ut tillförseln vid stor belastning på elnätet. Detta borde efterföljas av fler kommuner.
Många skaffar solceller på sina tak och ansluter även batterier, så vi är redan nu på väg mot en mer lokal elproduktion och lagring. Svenska kraftnät räknar med att solelsproduktionen kan öka med 10 upp till 30 gånger år 2050, från blygsamma 0,7% (1,1 TWh) år 2021.
Vindkraften är på kraftig frammarsch, om nu inte den nya regeringen sätter käppar i vindsnurrorna. Ansökningarna om att ansluta nya vindkraftsparker i havet runt Sverige har ökat till cirka 550 TWh i årlig elproduktion. Det är 3-4 gånger landets hela elkonsumtion och skulle göra en utbyggnad av kärnkraften helt och hållet onödig. Av Sveriges totala elproduktion 2021 (166 TWh), stod vindkraften för 17 procent (27,4 TWh) kärnkraften för 31 procent (51 TWh ) och vattenkraften för 42,5procent (70,6 TWh ).
Man hör ofta att vindkraft är för opålitligt eftersom inte alltid blåser. Å andra sidan blåser det andra gånger så mycket att man inte har kapacitet att mata ut all el på nätet. Ett sätt att lagra vindkraft är att låta vatten med hjälp av överskottselen genomgå elektrolys till vätgas. Vid förbränning av vätgas i en bränslecell kan man framställa el igen med bara vattenånga som restprodukt. Detta har man redan förberett i vätgaslagret i Luleå som ska förse SSAB med extrael. Vätgaslagring är också ett alternativ till batterier vid överproduktion av sol- och vattenkraft. (Även fordon kan ha bränsleceller och vätgas som bränsle.) Eftersom vatten och vätgas inte innehåller kol blir det ingen koldioxid vid förbränningen. Ett helt klimatvänligt bränsle med andra ord.
En av fördelarna med vindkraftverken, förutom att de byggs upp mycket snabbare och billigare än kärnkraft, är att de också kan placeras mer lokalt där behovet är som störst. Man räknar med att framställningen av fossilfritt stål i Norrbotten kommer att kräva 15 Twh årligen.
Polargrund, en vindkraftspark som planeras i Bottenviken 10 kilometer söder om Malören och Bores Krona utanför skulle tillsammans kunna leverera 25 Twh/år.
De skulle kunna bidra med både el och vätgas till framställningen av det fossilfria stålet i länet. Planen är att tillverka vätgasen i direkt anslutning till vindkraftverken och leda den i rörledningar till stålindustrierna.
Mer kärnkraft i södra Sverige är inte en lösning för den nya industrin i Norrbotten. Vi behöver inte mer dyr och farlig kärnkraft – det räcker med sol-, vind- och vattenkraft. Och vätgas.