Naturvårdsverket rapporterade 2019 till EU att referensvärdet för varg är 300 individer.
Statusen beskriver det tillstånd som ska uppnås för att en art eller naturtyp ska kunna finnas kvar långsiktigt. Naturvårdsverket frångick däremot det beslut som togs av riksdagen 2013 om ett intervall för vargarna om 170-270 individer. Naturvårdsverket åberopade för det nya referensvärdet ny forskning som myndigheten själv beställt.
Det är viktigt att minnas att riksdagsbeslutet 2013 om en hållbar rovdjurspolitik, inklusive det nämnda intervallet för gynnsam bevarandestatus av varg, även det grundades på omfattande forskning av det skandinaviska vargprojektet ”Skandulv”, som kom fram till att minsta livskraftiga population (MVP) för varg i hela Skandinavien var 100 individer.
I och med att riksdagen antagit ett intervall om miniminivå för gynnsam bevarandestatus innan den kan anses jaktbar, skulle det även vara fördelaktigt med en maximinivå, ett tak, för att ha kontroll både nedåt och uppåt och få en mer förutsägbar förvaltning från år till år.
Den övre gräns som riksdagen beslutat, skulle därför fungera alldeles utmärkt som tak. Med en nedre gräns på 170 och en övre gräns (taket) förslagsvis på 270 individer, så skulle vi mer effektivt kunna fastslå om det finns utrymme för licensjakt eller inte kommande jaktsäsong och slippa de eviga diskussionerna om huruvida det ska jagas varg eller inte. Det vore enklare, utifrån vinterns inventering, att avgöra och besluta om hur många vargar som får skjutas vid kommande vinters licensjakt.
Finner inventeringen att beståndet ligger nära taket, ja då finns ett utrymme för jakt. Finner inventeringen däremot att antalet vargar är närmare golvet än taket, ja, då bör det kanske inte utlysas jakt, om inte för stora koncentrationer skapar lokala bekymmer. Skulle stammen slutligen ha nått en numerär över taket, då skall Naturvårdsverket besluta om jakt ner mot mitten av intervallet 170-270. I dagsläget, när vinterns inventering räknade till 365 vargar, skulle det aktuella utrymmet för kommande vinters vargjakt landa på 145 vargar enligt vårt förslag
För att nå en jämnare fördelning av vargstammen över landet, är en möjlighet att också bestämma länsvisa maximinivåer. Visar vinterns inventering att taket överskrids inom länet ska länsstyrelsen (enligt oss ska viltförvaltningsdelegationen) fatta beslut om vargjakt, detta oberoende av antalet individer i resten av landet. Så skulle vi äntligen komma tillrätta med koncentrationen av varg.
I dag stödjer man sig bara på minsta antal för gynnsam bevarandestatus, men inte på högsta antal för vargstammen. Vi upplever att en vargstam utan tak är en obegränsad vargstam, som skapar en ändlös debatt med onödiga konfliktytor. Den skadar dessutom förtroendet för svensk jakt- och viltvård.