Industrin i Norrbotten sysselsätter drygt 28 298 personer och industrin med dess leverantörer står därmed för en betydande del av skatteintäkterna i länet.
Men industrin har i dag stora utmaningar som kan få långtgående konsekvenser om de inte tas på allvar. Det handlar bland annat om pandemins kvardröjande negativa effekter och nu också om en orolig omvärld som leder till brister, sena leveranser och prisökningar långt utöver det vanliga.
Under avtalsrörelsen nästa år kommer arbetsgivare och fack att förhandla om löner och arbetsvillkor för 2,2 miljoner löntagare i drygt 450 avtal. Det görs i en miljö av höga arbetskraftskostnader relativt omvärlden, en nedväxling i produktivitet i Sverige och euroområdet och betydligt svagare tillväxt i Sverige och världen både i år och nästa år.
Svensk industri verkar på den stenhård, konkurrensutsatt världsmarknad. Höga energipriser och flaskhalsar som blockerar värdekedjorna skapar stora utmaningar för företagen, och möjligheten att kompensera sig för ökade energikostnader och priser på insatsvaror är begränsad.
Inför avtalsförhandlingarna nästa år är det viktigt att fortsätta värna konkurrenskraften för den internationellt utsatta industrin genom en ansvarsfull lönebildning. Den svenska modellen har genom Industriavtalet hittills levererat, även i utmanande tider.
För att klara den pågående omställningen och försvara svensk industris position i världen behövs en politik som hänger ihop och som river hinder. Vi behöver stärka vår konkurrenskraft, få fart på tillväxten och få till stånd de reformer som industrin efterfrågar.
En kärnfråga är de långa tillståndsprocesserna som i dag står i vägen för investeringar. I dag präglas de av långa beslutstider, omfattande utredningsbörda, oförutsägbarhet och rättsosäkra tolkningar.
Energifrågan är en annan viktig faktor. För att svensk industri ska klara klimatomställningen och kunna tillgodose det ökande elbehovet krävs kraftiga investeringar både i produktionskapacitet och i överföringskapacitet. Detta måste ske snabbt annars finns risken att stora investeringar och nyetableringar sker utomlands i stället för i Norrbotten.
Kompetensförsörjningen har under lång tid stått högt på agendan för basindustrin. Frågan har fått ytterligare aktualitet genom omställningen till en digital och koldioxidfri produktion och de omfattande satsningar som planeras. Basindustrin står sammanlagt för cirka 5 procent av Sveriges BNP. Lyckas man inte anställa personer med rätt kompetens kommer tillväxten påverkas negativt. Även utbildningssystemet måste bättre anpassas efter näringslivets behov.
Ska Sverige ligga i topp med att erbjuda gröna jobb och en konkurrenskraftig industri i framkant i Norrbotten och övriga landet fordras stabila förutsättningar, inte bara genom Industriavtalet, utan även genom politiska reformer för att möta klimatomställningen krav utan att tappa i konkurrenskraft.