Debatt: Utmaning att hålla i utvecklingen i skolan

Den senaste Pisa-mätningen visar att svenska elever återigen presterar väl i jämförelse med andra OECD-länder. Det är mycket glädjande och ett resultat av ett gott professionellt arbete från landets skolledare och lärare tillsammans med eleverna. Vår gemensamma utmaning är nu att hålla i denna utveckling trots att många kommuner i Norrbotten står inför svåra ekonomiska utmaningar och skolhuvudmännen tvingas att varsla personal. För att klara detta måste vi börja med att lyssna på rektorerna. 

Lösningen vid åtstramningar blir ofta att banta på ledningsfunktioner och administrativ personal utan att ställa om organisationen eller sänka kraven på vad skolan ska utföra. Detta förvärrar en redan komplicerad situation där det blir allt svårare att rekrytera skickliga skolledare till skolor i Norrbotten. Ny statistik visar dessutom att rektorer sitter allt kortare tid på sin post, något som försämrar kvaliteten i verksamheterna.

Sveriges Skolledarförbunds medlemmar, som är rektorer och andra skolledare i förskola och skola, har en djup och bred kunskap om var skolans resurser ska läggas för att få bästa möjliga resultat. Vi har satt ord på denna kunskap i en professionsdeklaration för rektorsyrket. Genom professionsdeklarationen visar vi att vår yttersta lojalitet alltid ligger hos eleverna och deras möjligheter att få en bra utbildning. Vi presenterar vår professionsdeklaration på ett möte med skolledare i Luleå på torsdag. 

Ett av syftena med professionsdeklarationen är att visa vilka delar av skolans uppdrag som måste värnas även i sämre ekonomiska tider. Och samtidigt, vad som ligger utanför och kan prioriteras bort om det visar sig nödvändigt. Att bara spara utan att samtidigt anpassa uppdraget kan vara lockande på kort sikt men riskerar att ge en svag organisation och en splittrad verksamhet som inte har kapacitet att säkra kvaliteten och att hjälpa alla barn och elever att nå skolans mål. 

Skolinspektionen konstaterar att långsiktighet, fokus och systematik krävs för att nå stabilt goda skolresultat. Detta är svårt att nå med svaga ledningsfunktioner. Skolinspektionen kritiserar också skolhuvudmännen för att inte arbeta aktivt för att säkra kvaliteten och långsiktigheten i skolans ledarskap. Täta och oplanerade rektorsbyten ger negativa effekter på lärarnas kvalitetssäkrande samarbete. Undervisningen blir mindre likvärdig och upparbetade rutiner för samarbete kring elevhälsa och elevdelaktighet bryts. Priset räknat i förlorade livschanser för de särskilt utsatta eleverna riskerar att bli högt. 

För att bryta utvecklingen behöver vi ge rätt förutsättningar för rektor. En attraktiv lön och en bra arbetsmiljö ger en bra grund. Får rektorerna sedan möjlighet att fokusera de områden som vi lyfter fram i vår professionsdeklaration, är vi övertygade om att de kommer att både kunna och vilja stanna längre på sina poster. Då ökar möjligheterna att de kan göra sin skola till en trygg, attraktiv och dynamisk arbetsplats för såväl lärare som elever. 

Skolan har alltför länge varit ett slagfält för politiska strateger av olika kulörer. Nu är det istället dags för skolledarna att få ett större inflytande över vilka insatser som ska prioriteras. Norrbottens rektorer vill kliva fram och ta det ansvar vårt yrke innebär. Men vi behöver veta att vi har fler aktörer med på tåget, i synnerhet politiker och ledande tjänstemän. Tillsammans kan vi säkra förutsättningarna för att alla elever ges goda möjligheter att klara skolan, även när resurserna stramas åt.