Tre centrala prioriteringar för Sverige som Natomedlem

Debattörerna från Moderaterna ser tre områden där vi snabbt måste formulera tydliga idéer om hur vi ska agera när vi väl har blivit medlem i Nato..

Svenskt Stridsfordon 90 under internationella militärövningen Cold Response 2022 utanför Narvik.

Svenskt Stridsfordon 90 under internationella militärövningen Cold Response 2022 utanför Narvik.

Foto: Anders Wiklund/ TT

Debatt2022-05-20 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att både Sverige och Finland kommer att ansöka om medlemskap är goda nyheter. Och det är en fråga Moderaterna har drivit under nära 20 års tid. Tillsammans med att bygga ett starkt svenskt försvar, är Natomedlemskapet det bästa vi kan göra för att stärka både Sveriges säkerhet, och säkerheten i vår del av världen. Då krävs också att vi, i det nya läget, prioriterar rätt.
 
Fördjupat samarbete i närområdet. Om Sverige och Finland går med finns goda möjligheter att utveckla ett bredare och djupare nordeuropeiskt samarbete inom Nato, där både de nordiska och de baltiska länderna ingår. Vi borde överväga att skicka bidrag till Natos stridsgrupper i länderna i östra Europa eller att med vårt stridsflyg delta i Natos incidentberedskap över Estland, Lettland och Litauen.
 
Använd svenska styrkor. Sverige ligger i framkant när det gäller en del tekniska förmågor. Vi har en unik tillgång i form av en avancerad försvarsindustri, som gör oss attraktiv som partner i Nato. Vi kan bidra mer än de allra flesta med stridsflyg och ubåtar. Och Sverige skulle kunna bidra mer inom teknologier som telekom och artificiell intelligens. På dessa områden kommer civil teknologi bli allt viktigare också för militära applikationer.
 
Kompetens och struktur. Som medlem kan vi behöva sända ut såväl militär som civil personal till staber och arbetsgrupper. Efter ansökan får vi tillträde till stora delar av samarbetets formella strukturer. Bara det kommer handla om över hundra personer, som måste vara kunniga och väl förberedda för det arbete som väntar oss i Nato. Lika viktigt är att det både inom försvarsmakten och på Försvars- och utrikesdepartementen finns kapacitet att dra nytta av de lärdomar som görs på plats.
 
Tillkommer gör ekonomin. Sverige måste ta fram en tydlig och trovärdig plan för att nå upp till Nato-standard på försvarsanslag om två procent av BNP. Sverige borde bestämma sig för att uppfylla målet till 2025. Även satsningarna på det civila försvaret måste bli mer ambitiösa.
 
Sverige måste göra det bästa vi kan av ett nytt läge – bidra till fred och säkerhet på ett helt nytt vis. Bistå Ukraina i deras tappra kamp. Se till att våra kunskaper och förmågor kommer fler till nytta. Sverige kommer kunna bidra till fred och stabilitet i vår del av världen. Vi ser något stort i den uppgiften.