Trots att fem av riksdagens partier har presenterat förslag för tandvården träffar de inte rätt. Förslagen pekar åt samma håll, att tandvården ska jämställas med övrig hälso- och sjukvård, och ingå i samma högkostnadsskydd. Det är lätt att förstå lockelsen med kostnadsfri tandvård. Men vad partierna presenterar är inte åtgärder som löser tandvårdens verkliga problem.
De akuta problemen finns inom barn- och ungdomstandvården. För några år sedan höjdes åldern för den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården från 19 år till 23 år. Tandvårdsutredningen har konstaterat att höjningen av åldern sker på bekostnad av andra patientgrupper. Det innebär att folktandvården tvingas ta emot friska ungdomar framför sjuka vuxna. Som en konsekvens går folktandvården på knäna på flera håll.
Samtidigt har denna del av tandvården i många år varit underfinansierad och det räcker därför inte att återställa åldern utan ersättningen måste också höjas. Den utgår i dag från en fast ersättning per barn men den räcker inte till för de stora tandvårdsbehoven. Det innebär att vårdgivaren inte får betalt för de faktiska kostnaderna för utförd vård. Över hälften av landets regioner går med förlust på barn- och ungdomstandvården men privata företag riskerar, till skillnad från offentliga, konkurs och hindras därför i allt större utsträckning att ta denna patientgrupp. Privattandläkarna menar att den fasta ersättningen måste kombineras med en rörlig ersättning för patienter med ett mer omfattande behov av tandvård.
Det är viktigt att använda resurserna effektivt, där behoven är störst och där de gör största möjliga nytta för tandhälsan. Privattandläkarna är därför negativa till ett sänkt högkostnadsskydd för alla och vill i stället rikta stöd till de patienter som mest behöver det.
Tandvårdsbehovet ökar i takt med åldern och därför är det rimligt att öka resurserna till äldre. Vi föreslår att det ska utredas om detta kan ske genom en höjning av det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) till de som är äldre än 70 år. Vidare att patienter som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har högre återkommande tandvårdskostnader ska prioriteras och det bör ses över om det särskilda tandvårdsbidraget (STB) kan höjas och utvidgas för att nå fler.
Privattandläkarna prioriterar sjuka framför friska. Tandvårdens resurser och skattemedel ska utnyttjas effektivt på det sätt som förbättrar tandhälsan mest. Vår uppmaning till partierna är att inte slå undan benen för det som fungerar, utan att åtgärda de akuta problem som finns.