Ifjol utexaminerades 276 civilingenjörer och högskoleingenjörer från Luleå tekniska universitet, enligt Universitetskanslersämbetets statistik.
Vi på Teknikföretagen hade gärna sett att det var ännu fler. Vi tycker att regeringen behöver agera kraftfullt och våga prioritera ingenjörsutbildningarna framför andra utbildningar som inte skapar lika mycket välfärd och lika många nya jobb.
Genom snillrika innovationer och framgångsrika företag har ingenjörerna genom åren gjort Sverige rikt. De byggde folkhemmet, de skapade system för vatten och avlopp, kollektivtrafik och fick elen att bli till ljus och värme.
Teknikindustrin utgör stommen i det näringsliv som är basen för svensk tillväxt och välfärd. Industrins andel av BNP är cirka 20 procent och för varje direkt jobb inom industrin skapas ytterligare 1,2 jobb i underleverantörsledet. För att vara konkurrenskraftiga och innovativa behöver företagen fler ingenjörer som kan utveckla och driva teknikutveckling och innovation.
Ingenjören är dessutom en nyckel till industrins gröna omställning med de stora projekt som ska göra Sverige världsledande inom fossilfritt stål och gröna batterier.
Ingenjören en yrkesgrupp som är särskilt viktig för samhället och avgörande för att skapa de resurser som ska finansiera samhällsbygget. Därför konstaterar vi att en riktad satsning behövs. Svensk industri ropar efter ingenjörer, och regeringen behöver svara.
Som företrädare för den svenska teknikindustrin vill vi lyfta tre förslag.
Prioritera ingenjörsutbildningarna. Omfördela resurser till samhällsviktiga utbildningar som har hög etableringsgrad på arbetsmarknaden och stor efterfrågan från näringslivet. Universitet och högskolor bör få incitament att erbjuda studenter sådan utbildning, och de högskolor som har högt söktryck på sina ingenjörsutbildningar bör få mer resurser att utöka antalet platser.
Gör det möjligt för ingenjörsstudenter som blir klara med sin examen inom utsatt tid, att skriva av delar av sina studieskulder. Detta skulle både ge individen ekonomiska incitament till att söka sig till en ingenjörsutbildning, samt öka genomströmningen på utbildningarna.
Inför en svensk STEM-strategi (Science, Technology, Engineering och Mathematics). För att inte hamna i samma läge av kompetensbrist om 15 år igen behöver vi långsiktigt öka teknisk och naturvetenskaplig kunskap och ge unga bättre förutsättningar i ämnen som matematik och teknik.
Vi vet att det för många säkerligen framstår som mycket radikalt och egennyttigt att föreslå att resurser ska omfördelas, men vinnaren är samhället.
Varje arbetad timme inom industrin skapar till att börja med ett högre förädlingsvärde än inom andra branscher. Varje krona i förädlingsvärde (direkt bidrag till BNP) i industrin ökar dessutom förädlingsvärdet med närapå lika mycket i andra verksamheter. Den multiplikatorn har därtill visat sig öka över tid.
Sverige är ett ingenjörsland men det krävs resoluta reformer för att Sverige ska fortsätta att vara det. Det kommer i sin tur att kräva politiskt mod, för en utbildningspolitik som prioriterar de utbildningar som är av stort samhällsintresse. Politiken måste våga satsa på ingenjören.