Under samma tid väntas antalet sysselsatta öka med 144 000. Det betyder att vi kommer att sakna runt 120 000 medarbetare.
EU-kommissionen varnar för att kompetensbrist hotar unionens konkurrenskraft och försöker därför att underlätta arbetskraftsinvandring från tredje land. I detta läge valde regeringen att höja lägstalönen för arbetskraftsinvandrare till 80 procent av medianlönen, eller 27 360 kronor, vilket är långt över lägstalönen i de flesta kollektivavtal. Och nu har regeringens utredare föreslagit att detta lönegolv höjs till 100 procent av medianlönen, eller 34 200 kronor. Regeringen vill alltså göra det svårare att täppa till kompetensluckor genom att rekrytera internationellt.
I Norrbottens län hade under 2023 fram till och med oktober cirka 321 arbetstillstånd beviljats. Ungefär hälften av dessa når inte lönegolvet om det höjs till 100 procent av medianlön. I denna grupp finns bland annat ingenjörer, tekniker och mjukvaru- och systemutvecklare, men också restaurangpersonal.
Förra året gav arbetskraftsinvandringen 52 miljarder kronor i ökad BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter. En enorm vinstaffär för Sverige, med andra ord. Visst förekommer det avarter inom den reglerade arbetskraftsinvandringen, men lönegolvet kommer inte sätta stopp för missbruket.
Så vad är det regeringen vill åt? Sverige har tredje högst arbetslöshet i Europa. Det är detta kolossala misslyckande regeringen vill rätta till genom att göra det svårare att rekrytera från tredje land. Det är fundamentalt feltänkt och problemet måste lösas på annat sätt. En arbetskraftsinvandrare kan inte bytas ut mot en arbetslös svensk hur som helst. Om detta varit möjligt hade företag och kommuner inte utsatt sig för denna mycket krångliga process.
Att det nu blir svårare att täppa till kompetensluckor kommer i stället leda till att företag får lägga expansionsplaner på is, i brist på nyckelkompetens. Som en följd kommer arbetslösheten bland svenskar kommer öka, som en följd av lönegolvet – inte minska. Om regeringen skulle ta sig tid att analysera effekterna av det första lönegolvet skulle detta framgå.
I stället genomförs nu steg två i lönegolvsagendan, tyvärr utan konsekvensanalys av hur detta kommer påverka företagen. Ett hastverk som borde göras om, göras rätt och med näringslivets bästa i fokus.